Allt vi kan om Charles Darwin - Thilde, Besse, Bea

Charles världsomsegling

Charles Darwin föddes 1809, han pappa var framgångsrik läkare och ville förstås att Darwin skulle följa hans spår, men hans intresse låg åt andra håll. Han ville plugga naturvetenskap. När Darwin var 22 år gammal så fick han möjligheten att åka med skeppet The Beagle på en världsomsegling som skulle ta 5 år. Han pappa ville ju inte det, han ville att Darwin skulle plugga medicin men efter lite övertalning så gick han med på det ändå. De fem åren kan ha varit de viktigaste i hans liv.

Platsen som var viktigast för honom på resan var Galapagos öarna, där stannade han för att studera djuren och växterna där. För att dela med sig om sina kunskaper han fick skrev han en bok, “The orgin of species” Den handlade om arternas uppkomst och evolutionen.

Kyrkan hade sin egen uppfattning om hur alla djurarter kom och skapades, därför gillade inte kyrkan Charles Darwins teorier om evolutionen. Därför gjorde dom narr utav honom genom att rita en bild där Darwin ser ut som en apa. För dom ville ju inte att folka skulle sluta tro på kyrkans teori, för om kyrkan har haft fel om det så kan man inte alltid lita på vad kyrkan säger.

Naturligt Urval

I naturen pågår alltid ett naturligt urval. Dom starkaste individer överlever. Dom flesta djuren eller växterna som inte tar hand om sina barn lika länge som till exempel oss människor gör flera barn för att vara säkra på att överlever. Om man kollar på en maskros så har den väldigt, väldigt många frön, men trots det stora antalet så är det bara få som överlever.

Fiskar också till exempel, dem gör massa rom, men alla överlever inte, därför gör dem extra många för att liksom vara säker på att några överlever i alla fall. Detta kallas överproduktion.

Djur eller växter anpassar sig till platsen de lever för att kunna gömma sig eller skaffa föda. Men om det då sker en mutation till exempel om en älg blir vit så kommer den synas i skogen, alltså kommer det bli ett lättare byte att ta för andra djur och dem har ingen chans att överleva och föröka sig med andra vita älgar. Det naturliga urvalet styr över det. En mutation behöver inte alltid vara dåligt, det kan ju hända att det tillkommer bra grejer i det, tillexempel om det skulle bli en ny istid eller bara en massa snö så kommer en vit älg klara sig bättre än en brun. Eller om det kanske en gång föds en giraff med längre ben eller hals, då har ju den mer möjlighet att nå till maten så mutation är både bra och dålig.

Många djur konkurrerar mot andra djur för mat, honor eller en plats att bo på. Det är bra att dom konkurrerar, eftersom då överlever dom smartare och starkare, och så föds det smartare och starkare djur som kan överleva längre.

I naturen så finns det flera olika arter och sorters djur, inom alla sorters djurarter eller växtarter så finns det flera variatoner utav dem. Alla har olika egenskaper, vi säger till exempel om en fågel äter nötter så har dom anpassat till vad den äter, alltså näbben formar sig större och starkare medans en annan som kanske äter mask får en spetsigare, men båda är fortfarande samma fågelart, men det har alltså skett en anpassning. Det är viktigt med variatoner eftersom om alla är samma så kan det komma konsekvenser, till exempel om alla fåglar äter frön och sedan tar fröna slut, då kommer ju alla fåglar att dö ut, för att dom inte har något att äta.

Så det är bra att det finns olika variatoner.

Bevis

Som bevis för sin teori använde sig Darwin av tillexempel finkarna han hittade på Galapagosöarna. Han såg att alla var finkar, men dem såg olika ut beroende på vad dem åt och hur dem levde. Tillexempel de finkar som åt nötter hade stor och kraftig näbb, de finkar som åt larver hade lång och smal och de finkar som åt blad hade smal men inte så lång näbb.

Foster utvecklingen kunde man också kolla på, att vi som foster är lik många andra djur, men sedan utvecklas åt olika håll.

Man kan också se i människans DNA att vi är väldigt lika olika växter, till exempel vi är väldigt lika svampar och cirka 90 andra arter, så där kan man se att vi är väldigt lika växter och djur.

Man har också hittat gamla fossiler som visar arter som inte finns nu, då förstår man att det har funnits andra arter som nu har utvecklats på en lång tid. Från tusen år till miljoner år.

Det här har Besmir, Thilde och Bea skrivit.