Koreakriget, 1950 - 1953
Koreakriget, som var en väpnad konflikt, ägde rum mellan 1950 och 1953. Kriget började den 25 juni 1950. Även om kriget slutade i vapenstillestånd år 1953, den 27 juli så kan man säga att det tekniskt sett håller på fortfarande idag.
Det skrevs en fredsdeklaration i Pyongyang den 4 oktober, 2007. Man bestämde då att man skulle försöka ersätta vapenstilleståndet med en permanent fred.
Spänningarna som fanns kvar efter det kalla kriget var en stor del till att Koreakriget utbröt, det utbröt genom att nordkoreanska trupper gick till anfall över den 38:e breddgraden, som kom till år 1945, alltså fem år tidigare vid Potsdamkonferensen.
Det som var den stora anledningen till att kriget ägde rum var att det pågick en konflikt mellan Sovjetunionen och USA, USA hade trupper i Sydkorea och Sovjetunionen hade deras trupper i Nordkorea. Därefter inträffade det ett inbördeskrig mellan de två parterna av Korea.
Eget resonemang
När det gäller hela världens historia, så har det inträffat väldigt många krig. Vilket jag kan tycka har format människan, idag. Att det är så väldigt många som är så egocentriska, precis som de som startar ett krig. De är så egocentriska att de är kapabla till att döda en annan människa, ta en annan mans liv för att nå det man vill själv. Nu vet jag faktiskt inte så jätte mycket om anledningarna till att just Koreakriget bröt ut, men även om det är en jäkligt bra anledning så förstår jag inte hur man kan leva med att ha dödat kanske flera tusentals människor. Och inte bara det, tänker man inte på de människor som man lämnar kvar efter allt detta kaos? Efter att ha förlorat sin son, eller kanske sin man eller sin hustru...
Det jag tycker är det mest absurda, är att vuxna människor kan ta det så långt så att de dödar andra människor och kanske till och med får oskyldiga barn till att döda.
Om jag skulle vara en soldat under ett krig, så vet jag inte riktigt vad jag hade gjort. Man kan ju alltid säga att jag skulle göra något drastiskt och försökt att få ett stopp på kriget... Men, jag tror att det var så mycket svårare än så. Att som en helt vanlig soldat eller en helt vanlig civilperson försöka att få ett stopp på ett helt krig. Däremot, om jag hade varit en högre uppsatt person kanske försökt att göra en skillnad. Men antagligen så hade jag varit enig med de som ville ha ett krig, så man kan ju alltid säga att jag skulle ha gjort en skillnad men jag tror fortfarande att det hade varit väldigt svårt, näst intill omöjligt.
När det gäller hela världens historia, så har det inträffat väldigt många krig. Vilket jag kan tycka har format människan, idag. Att det är så väldigt många som är så egocentriska, precis som de som startar ett krig. De är så egocentriska att de är kapabla till att döda en annan människa, ta en annan mans liv för att nå det man vill själv. Nu vet jag faktiskt inte så jätte mycket om anledningarna till att just Koreakriget bröt ut, men även om det är en jäkligt bra anledning så förstår jag inte hur man kan leva med att ha dödat kanske flera tusentals människor. Och inte bara det, tänker man inte på de människor som man lämnar kvar efter allt detta kaos? Efter att ha förlorat sin son, eller kanske sin man eller sin hustru...
Det jag tycker är det mest absurda, är att vuxna människor kan ta det så långt så att de dödar andra människor och kanske till och med får oskyldiga barn till att döda.
Om jag skulle vara en soldat under ett krig, så vet jag inte riktigt vad jag hade gjort. Man kan ju alltid säga att jag skulle göra något drastiskt och försökt att få ett stopp på kriget... Men, jag tror att det var så mycket svårare än så. Att som en helt vanlig soldat eller en helt vanlig civilperson försöka att få ett stopp på ett helt krig. Däremot, om jag hade varit en högre uppsatt person kanske försökt att göra en skillnad. Men antagligen så hade jag varit enig med de som ville ha ett krig, så man kan ju alltid säga att jag skulle ha gjort en skillnad men jag tror fortfarande att det hade varit väldigt svårt, näst intill omöjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar