onsdag 13 maj 2015

Lite språkhistoria - ej klar!

1. sten-stain, denna-bensa, son-sun, broder-brobur, de-bair, och-auk, dog-dou.
2. drängila-manligen, austarla-österut, sunnarla-söderut.
3. saklig, enkel, konkret
4.
5. är-aer, tre-brir, tjuvar-biuvaer, stjäl-stial, och-ok, tager-takar.
6. i lagen-ilaghum, en annan-annaer, händer-haendar, alla-allir, ur huset-or husi, till gård-til garz.
7. som-baen, oskyldig-orbiufae, vitsord/bevisningsrätt-biufs vitur.
8.
9.
10. fordom-fordhom, var-war, greve-greffwe, hustru-husfrv, mycket-mykith, älskade-elskadhe.
11. ägde-atte, en-ena, honom-han, i sin hand-i sinne hand, stor-stora, dog-do, stor ära-store aero.
12. oförsiktigt-owarandis, smärta-beskelikheet, hastigt-bradhlika.
13.
14. hört-hördt, det-thet, öga-ögha, emot-emoot, hava-haffua, giv-giff.
15. någon-någhor, kåpan-kåpona, en mil-ena milo, gå-gack.
16. livklädnad-kiortel, tvingar-nödhgar.
17.
18. afstånd, öfver, aftager, hvem, okändt.
19.
20.
21.

Rika och fattiga länder, geografi - ej klar!

1. Vad innebär begreppet mikrokredit?
- Att man ger små lån.

2. Man hjälper främst kvinnor med lån för att komma igång med företagande. Vad kan det bero på att det är främst kvinnor man riktar in sig på?
- För att de skulle kunna starta jordbruk och andra företag, de tog ansvar tillsammans i grupper och därför hjälpte de varandra att utveckla nya affärsidéer.

3. Vilka olika verksamheter kan kvinnor i fattiga länder tänkas starta?
- Jordbruk eller tillverkning och försäljning av olika varor.

4. Varför är det främst i Asien och Afrika mikrolån blivit vanliga och viktiga för utvecklingen?
-

måndag 20 april 2015

minoritetsspråk - ej klar!

Samiska:
Samiska är ett språk som tillhör språkfamiljen finsk-ugriska, år 2000 utsågs det till ett minoritetsspråk. Det finns tre stycken olika samiska i form av sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Språket har sina rötter i det finska språket och även idag har det mycket influenser av finskan, man påstår även att det har många influenser från ungerskan. Samiskan har talats väldigt länge, i ungefär 2000 års tid. Innan samiskan blev ett minoritetsspråk var det och finskan näst intill samma språk, men det delades sedan upp i Östsjöfinska och Samiska.
Det finns några olika ordexempel från samiskan-vaja, kåta, pulka, mudd och jojka.

Jiddisch:
Jiddisch var för sjuttio år sedan ett stort europeiskt språk med ungefär 11 miljoner som talade det. I Sverige fanns det ungefär 3000st personer som kunde språket.
Året var 1945 och det andra världskriget inträffade, över 1 miljon judar dödades på koncentrationslägret i Auschwitz. Språket var näst intill utplånat. Det finns en stad vid namn Krakow som ligger väldigt nära Auschwitz, där fanns det en del av staden som kallades för det judiska området. I det området pratade runt omkring 48 000 människor jiddisch och hade det som modersmål, nu för tiden finns det enbart 200 personer i det området som pratar jiddisch.
För ungefär 1000 år sedan började språket talas igen, då i Tyskland. Språket har många likheter med tyskan men har även influenser av franska, spanska och hebreiska.

Meänkieli:
1809 var året då Meänkieli föddes, Sverige och Ryssland krigade om Finland och det slaget vann Ryssland, alltså blev Finland ryskt. När Finland sedan blev ett självständigt land så drogs gränsen vid Tornedalsälven, den västra sidan av Tornedalen influerades av svenskan och den östra sidan influerades av finskan.
Från allra första början kallades detta språket för finska, sedan Tornedalsfinska och till sist Meänkieli. Anledningen till att språket inte blev större och utvecklades var för att det blev förbjudet att tala i skolorna, sedan blev det även förbjudet i resten av hela Sverige och gjorde det svårt för språket att sprida sig.

Finska:
år 2000 blev det ett minoritetsspråk
finsk-ugriskt språk
ett av de äldsta språken som talats i Sverige

År 2000 blev Finska ett minoritetsspråk

Vad är minoritetsspråk? Ett minoritetsspråk ska ha pratats i över 100 år, annars är det inget minoritetsspråk. Man måste även se skillnad mellan minoritetsspråk och dialekter, man ska kunna skriva minoritetsspråk, alltså inte bara prata. Det vill säga att dialekter inte är ett minoritetsspråk eftersom det kan man inte skriva. Ett minoritetsspråk har även få anhängare.

Eget resonemang: Jag tycker att minoritetsspråk är viktigt, dels för att behålla olika kulturer men även för de som pratar de olika språken. För vad vore en sam t ex, utan att tala samiska liksom?
Om minoritetsspråken försvinner så tror jag att det finns oerhört många som känner att de förlorar en del av deras identitet, att det liksom är något som saknas.

Om ett språk ändå har funnits i över 100 år, varför skulle det inte kunna finnas kvar efter 100 år till?
Jag tror att det kan vara många, speciellt ungdomar, som kanske skäms över att de talar ett minoritetsspråk. Själv ser jag det dock inte som en sak att skämmas över, det är ju något unikt. Något som man inte vill ska försvinna. Däremot finns det nackdelar med det också, t ex att kanske inte alla förstår. Jag skulle ju t ex inte kunna förstå meänkieli om någon började prata det med mig, så om man tänker efter så måste det vara svårt för vissa som talar ett minoritetsspråk att kommunicera med andra människor som talar svenska t ex. Trots det så tycker jag ändå att språken ska finnas kvar, eftersom det är en del av vissa personer och det är en del av olika kulturer.

Om jag hade varit en som pratade ett minoritetsspråk så hade jag velat ha kvar språket och försökt att få språket att inte försvinna bort, eftersom det hade varit en del av mig och min personlighet.






måndag 13 april 2015

Dialekter del2

Varför används dialekt så ofta i reklam?
- Jag tänker först och främst på reklamfilmen för AD bilverkstad, där det är en äldre man som pratar med rätt så grov dialekt, jag vet dock inte vilken. Sen finns det också reklamen för K-RAUTA, där det är en man som pratar svensk/finländska. Det finns även en reklam för Volvo som Zlatan Ibrahimovic är med i, då han pratar ganska så bred skånska. För att vara mer exakt, så pratar han "malmöitiska".

Jag tror att man använder dialekter i reklamfilmer för att det ska bli mer intressant, för att man ska fånga tittarens uppmärksamhet. Jag tror att om det bara skulle vara helt enkel rikssvenska, så skulle folk tycka det är tråkigt att se eller höra på. Även om det är tjänsten eller varan man ska uppmärksamma så är det viktigt att man i första hand fastnar för själva reklamen, däremot kan jag tro att om man har en för "rolig" reklam med kanske olika dialekter osv, så kan tittaren lägga mer uppmärksamhet på det än själva varan eller tjänsten. Det vill säga att om man har dialekter eller något annat så kan det vändas till något negativt, visst, man fastnar mer för reklamen än om det vore vanlig tråkig rikssvenska, men det kan göra så att man tänker mer på dialekten än det man verkligen vill göra reklam för.

Beskriv din egen dialekt.
- Jag skulle nog säga att jag inte har så mycket dialekt, kanske enstaka ord men annars så har jag i alla fall inte särskilt grov dialekt. Det finns enstaka ord som finns i vår dialekt, som t ex:
Hans - hanses, hansesas
Det här -  detta
Tråkigt - keligt
Bytte - böt, bytat
Skitig - Sketen
Jag använder inga utav dessa orden förutom detta, så jag skulle nog säga att min dialekt inte är särskilt bred.

Vilka dialektord kan du i andra dialekter? Vad betyder de? Hur har du lärt dig dem?
- Jag kan inte så många dialektord i andra dialekter, i sådana fall bara lite från boråsdialekten. Jag har släckt i Borås, därför har jag lärt mig dem. Även lite från dialekterna uppe i Bohuslän och i Åre, eftersom vi är där varje sommar och varje vinter. Jag kan inte peka ut vissa ord exakt, det är mer sättet de pratar på.

Tycker du det är bra eller dåligt att tala dialekt? Motivera!
- Jag tycker att det är bra att tala dialekt, det säger lite om vem du är, vart du kommer ifrån, det säger lite om din historia och bakgrund. Samtidigt kanske det kan bli barn som blir retade eller mobbade för deras dialekt, på det sättet kanske det är bättre att vi i dagens samhälle har lite mindre dialekt som talas, åtminstone bland ungdomar.

Fungerar det att tala dialekt i alla sammanhang?
- Egentligen borde det inte spela så stor roll, man ska ta alla på allvar även om de tallar en viss dialekt. Däremot kan det bli komplikationer med att man inte förstår varandra, en politiker som har en väldigt bred dialekt kanske inte funkar så bra eftersom det är en person som måste kunna diskutera och hålla en konversation med andra politiker över hela Sverige. Så det kanske inte funkar i alla sammanhang, även i teve kanske det inte funkar alltid. En programledare som pratar med jätte bred norrländska kanske inte kan göra sig förstådd på samma sätt som en programledare som pratar rikssvenska.

Vilken är din favoritdialekt?
- Mina favoritdialekter är Bohusländska, Norrländska och Dalamål. Om jag skulle vara tvungen att välja en favorit så är det nog Bohusländska, eftersom vi är där under en längre period under sommaren så har jag lärt mig en hel del och är ganska van vid den. Min farfar har även rötter där, så även där kan man höra hur den kryper fram ibland. Det typiska med Bohusländska är ju hur de uttalar bokstaven i, de liksom drar ut på det väldigt länge. Det jag gillar med dialekten är att det låter på något sätt "fint", men till skillnad från t ex Stockholmska så låter det inte "överklass". Jag tycker även om Gotländska, det finns något charmigt med den dialekten som jag tycker om.

Ditt favoritdialekt-ord.
- Mitt favorit dialektord skulle nog vara Norrländskans vars, som motsvarar vart.

onsdag 1 april 2015

Dialektmysteriet - sammanfattning, ej klar!

Daglig kontakt med andra delar av världen
världen är global
motsatsen är ett lokalt samhälle
för ungefär 1000 år sen fanns inte svenska
fornnordiska talade dom
den talades över hela norden
redan då fanns variationer, som sedan bildade dialekter
rikssvenskan är som ett hopkok av alla dialekter
vissa djurarter talar också med en dialekt
späckhuggare dialekttalare, även rödvingetrast och självklart människan
dialekt är en del av ens historia, den går inte att byta bort


Ungefär för 1000 år sedan fanns det ingen svenska här i Sverige, man talade då fornnordiska, från Island i väst till Gotland i öst. Redan då fanns det faktiskt variationer, som sedan bildade och skapade dialekter.

kemiboken



1. Kol
2. Man kan hitta kol nästan överallt, t ex som naturen eller i kroppen.
3. För att kolatomen kan ha upp till 4 olika bindningar.

tisdag 31 mars 2015

Franska övn. 10

1. Je veux jouer volleyboll.
2. Je peux faire beaucoup de choses
3. Je dois faire mes devoirs
4. Je vais faire les choses à l'avenir
5.
6. Je ne veux pas faire des biscuits
7. Je ne peux pas faire des gâteaux
8. Je ne aime pas faire des gâteaux