1900-talets tekniksprång

T-forden:
Denna bil var den första bilen som någonsin skapades på ett löpande band. Detta innebar att man kunde göra mycket fler och sälja dem mycket billigare, vilket ledde till att fler köpte dem. Bilen är känd som "Bilen som satte världen på hjul". Anledningen till att allt detta uppstod var för att Henry Ford (mannen som skapade bilen) först och främst ville tjäna pengar, men han ville även få fler personer att köra bil.

Det sägs att det var Henry Ford som var den första som kom på den här tekniken med ett löpande band, vilket han till viss del var. Men det var egentligen så att löpande bandet kom till på grund av andras försök och innovationer. Ranson Eil Olds var den första som introducerade just denna tekniken inom bilindustrin, enligt Henry Ford var den svensken C.E. Johansson som gjorde allting möjligt.

Tack vare denna svenskens uppfinningar inom det mättekniska området var det möjligt att förverkliga ett löpande band och även utnyttja tekniken till max. Hög måttnoggranhet var en stor förutsättning till det löpande bandet inom bilindustrin.

I slutet av 1800-talet hade man en slag miljökris i New York, ju mer folk det blev desto mer hästskit blev det så klart. Snart om ingen ändring skedde så skulle det ligga ett lager av hästskit i staden, man visste inte om någon bra lösning till problemet dock. I början av 1900-talet började massproduktionen av personbilar, som blev lösningen till problemet med hästskiten. Denna lösningen gjorde det också möjligt för befolkningen i större städer som t ex Los Angeles att transportera sig billigt mellan bostad och arbete. Däremot för de mindre städerna i Europa var detta något mer problematiskt eftersom de inte var byggda för en ökad biltrafik, däremot när den billiga cykeln kom så blev det möjligt för de som tjänade en liten summa pengar att transportera sig enkelt.

Kulsprutan:
Det första världskriget är det första mekaniserande kriget, soldater möter många nya föremål men framförallt så möter de den förödande kulsprutan. Soldater hade aldrig mött något sådant förut så de ställde upp i bredd och under hotfulla och höga skrik sprang de för att möta sina motståndare men när de nu mötte kulsprutan resulterade allt i ett enda stort blodbad.
 Det tog väldigt stor tid för soldater att förstå följderna av detta vapen, då flera hundratals män fick mista sitt liv. Kulsprutan gjorde också så att man var tvungen att börja använda en så kallad skyttegrav, man grävde ett slags "dike" och där ifrån låg man gömd för att kunna skuta på sina motståndare.

Kulsprutan är egentligen en utvecklad version av enhetspatronen som man använde under mitten av 1800-talet, då var man tvungen att gå igenom ett par steg först innan man skulle kunna skuta iväg någon ammunition. Man var först tvungen att hälla i en drivladdning av krut sedan rullade man ner en kula och sedan det sista steget var att komprimera, vilket betyder att man "packar" laddningen med en laddstake. Enhetspatronen har också en mässingshylsa med en tändhatt i botten, när tändhatten utsätts för ett slag så tänder den på laddningen som sedan exploderar och i sin tur sen frigör projektilen.

En av de första kulsprutorna uppfanns av Richard Gatling i början av 1860-talet, i början av 1900-talet kunde man utveckla kullsprutan till helautomatiska.

Radio:
I slutet av 1800-talet började man tänka på tanken att kunna skicka och sända trådlösa meddelanden, då det visade sig vara teoretiskt möjligt kunde man sätta dessa tankar i handling.

En man vid namn Guglielmo Marconi utför en rad av radiosändningar under 1890-talet med hjälp av radiovågor, radiovågor går i ljusets hastighet (300 000 km/sek). Meningen med detta var att sända budskap mellan en avsändare och en mottagare, det fungerade på det sättet att man alstrade radiovågor genom elektriska urladdningar över ett gnistgap mellan två stycken metallkulor. När radiovågorna gått igenom all dessa stegen och äntligen kom fram till mottagaren, förvandlades de till morsekod.

I början av 1900-talet genomfördes en radiosändning med hjälp av en högfrekvensgenerator, radiovågorna förbättrades då.

Det var en tid då radiotekniken utvecklades radikalt, första världskriget. Då man behövde kunna kommunicera mellan de nyutvecklade flygplanen spreds radiotekniken snabbt, dels tillverklingen och kunnandet om radion.

Det så kallad radioröret, dess rätta namn egentligen elektronröret, bidrar också till en snabb utveckling av radiotekniken. I första hand små och billiga radioapparater för konsumentbruk, radioröret används som en förstärkare av de elektroniska signalerna

Under 1920-talet var spridningen av radiotekniken väldigt stor, man började nämligen broadcasta. Man började i Storbritannien med BBC, British Broadcasting och i Sverige fick vi radiotjänst år 1924.

Med hjälp utav broadcasting så kunde man sprida information eller ett budskap mycket snabbare till stora massor världen runt, avståndet spelade ingen roll. Det innebar också att många familjer samlades runt deras radior och lyssnade på musik och nöjesprogram, folks livsstil började sakta med säkert att förändras.

Teknik - broar

1. Vi har valt att göra en typ av balkbro, men vi ska även använda oss utav fackverk.

Detta är olika alternativ på fackverksbroar och balkbroar

2. Ölandsbron är t ex en känd balkbro som går mellan Kalmar och Färjestad, den är 6072 m lång och är byggd på armerad betong. Jag kan inte säga att våran bro jämfört med denna är lika stabil, lång eller snygg... Men jag hoppas på att den kommer bli bra i slutändan. Skillnader är att vi kanske ska använda oss utav fackverk också.

Så här ser Ölandsbron ut

3. I våran konstruktion finns den svagaste punkten mitt på bron just nu skulle jag tro, men det ska vi stabilisera med hjälp av balkar och eventuellt fackverk.

Påkänningar och yttre krafter som kan påverka en brokonstruktion är olika former av väder, t ex vind, hagel, regn, snö osv. Temperaturskillnader kan också påverka. Det kan då orsaka en deformation i konstruktionen, det gäller därför att använda bra och rätt material när man konstruerar en bro. Det är t ex kanske inte så bra att använda sig utav ett elastiskt material därför att det ändrar form när det påfrestas av någon slags kraft, det återgår i och för sig till sin ursprungliga form när påfrestningen har upphört. Man kan också använda sig utav balkar när man konstruerar en bro, dom hjälper till så att konstruktionen inte blir vridstyv. Man kan också bygga vägbanan en aning böjd, med lite rundare former. Detta gör man för att inte vinden ska komma direkt på brons kanter utan istället följa brons former, och svänga upp i dess böjning. Det är bra att bygga vägbanan lite bredare också, det motverkar självsvängning.

Belastning och konstruktion

Belastning, Konstruktion

- Hur stor belastning klarar en konstruktion?

Beror på: Material, Materialets tjocklek samt form och kondition (rost korrosion)

                Hur man väljer att konstruera med aktuellt material. 

- Vilka yttre påfrestningar klarar en konstruktion?

Beror på: Vind, nederbörd, belastning av fordon typ vibrationer

Fackverksbro
Valvbro
Bågbro
Hängbro

Frågor, påståenden och begrepp - ej klar! (teknik)

1. Hur tar sig en raket ut i rymden?
Svar: Raketer drivs av flytande väte och syre för att kunna nå de hastigheter som krävs för att övervinna jordens gravitation. När farkosten har nått en höjd av 48 km och en hastighet på 4650 km/h så släpper den sina första tankar, efter 8 minuter släpper dom den andra tanken. Då är farkosten uppe i en hastighet på 27000 km/h och har nått 130 km. Dessa tankar som farkosten släpper brinner sedan upp.

2. Varför måste en raket nå en så hög hastighet redan någon minut efter start?

Svar: För att den ska kunna övervinna jordens gravitation, om den inte hade nått så hög hastighet så skulle den inte kunna lyfta och övervinna gravitationen.

3. Varför används flytande bränsle?

Svar: För att man ska kunna styra det exakt, man kan styra bränsleflödet med hjälp av kranar. Den är också inte lika flamfarlig, dem tänder alltså inte eld lika enkelt.

4. Vad är en sond?

Svar: Man kan säga att det är en sorts obemannad farkost som man skickar ut längre sträckor för att ta kort och studera himlakroppar osv. När man skickar iväg den, är den faktisk död. Man kan ställa in den på en tid som den ska komma igång, alltså om du vill att den ska starta igång efter några år när den t ex har kommit fram till Jupiter eller någon annan planet, så ställer du in den på det.

5. Vad är en satellit?

Svar: En satellit har en omloppsbana runt jorden för att radio och telekommunikationen ska kunna fungera, den mäter också väder.

6. Vad är en kapsel?

Svar: