måndag 10 november 2014

1900-talets tekniksprång

T-forden:
Denna bil var den första bilen som någonsin skapades på ett löpande band. Detta innebar att man kunde göra mycket fler och sälja dem mycket billigare, vilket ledde till att fler köpte dem. Bilen är känd som "Bilen som satte världen på hjul". Anledningen till att allt detta uppstod var för att Henry Ford (mannen som skapade bilen) först och främst ville tjäna pengar, men han ville även få fler personer att köra bil.

Det sägs att det var Henry Ford som var den första som kom på den här tekniken med ett löpande band, vilket han till viss del var. Men det var egentligen så att löpande bandet kom till på grund av andras försök och innovationer. Ranson Eil Olds var den första som introducerade just denna tekniken inom bilindustrin, enligt Henry Ford var den svensken C.E. Johansson som gjorde allting möjligt.

Tack vare denna svenskens uppfinningar inom det mättekniska området var det möjligt att förverkliga ett löpande band och även utnyttja tekniken till max. Hög måttnoggranhet var en stor förutsättning till det löpande bandet inom bilindustrin.

I slutet av 1800-talet hade man en slag miljökris i New York, ju mer folk det blev desto mer hästskit blev det så klart. Snart om ingen ändring skedde så skulle det ligga ett lager av hästskit i staden, man visste inte om någon bra lösning till problemet dock. I början av 1900-talet började massproduktionen av personbilar, som blev lösningen till problemet med hästskiten. Denna lösningen gjorde det också möjligt för befolkningen i större städer som t ex Los Angeles att transportera sig billigt mellan bostad och arbete. Däremot för de mindre städerna i Europa var detta något mer problematiskt eftersom de inte var byggda för en ökad biltrafik, däremot när den billiga cykeln kom så blev det möjligt för de som tjänade en liten summa pengar att transportera sig enkelt.

Kulsprutan:
Det första världskriget är det första mekaniserande kriget, soldater möter många nya föremål men framförallt så möter de den förödande kulsprutan. Soldater hade aldrig mött något sådant förut så de ställde upp i bredd och under hotfulla och höga skrik sprang de för att möta sina motståndare men när de nu mötte kulsprutan resulterade allt i ett enda stort blodbad.
 Det tog väldigt stor tid för soldater att förstå följderna av detta vapen, då flera hundratals män fick mista sitt liv. Kulsprutan gjorde också så att man var tvungen att börja använda en så kallad skyttegrav, man grävde ett slags "dike" och där ifrån låg man gömd för att kunna skuta på sina motståndare.

Kulsprutan är egentligen en utvecklad version av enhetspatronen som man använde under mitten av 1800-talet, då var man tvungen att gå igenom ett par steg först innan man skulle kunna skuta iväg någon ammunition. Man var först tvungen att hälla i en drivladdning av krut sedan rullade man ner en kula och sedan det sista steget var att komprimera, vilket betyder att man "packar" laddningen med en laddstake. Enhetspatronen har också en mässingshylsa med en tändhatt i botten, när tändhatten utsätts för ett slag så tänder den på laddningen som sedan exploderar och i sin tur sen frigör projektilen.

En av de första kulsprutorna uppfanns av Richard Gatling i början av 1860-talet, i början av 1900-talet kunde man utveckla kullsprutan till helautomatiska.

Radio:
I slutet av 1800-talet började man tänka på tanken att kunna skicka och sända trådlösa meddelanden, då det visade sig vara teoretiskt möjligt kunde man sätta dessa tankar i handling.

En man vid namn Guglielmo Marconi utför en rad av radiosändningar under 1890-talet med hjälp av radiovågor, radiovågor går i ljusets hastighet (300 000 km/sek). Meningen med detta var att sända budskap mellan en avsändare och en mottagare, det fungerade på det sättet att man alstrade radiovågor genom elektriska urladdningar över ett gnistgap mellan två stycken metallkulor. När radiovågorna gått igenom all dessa stegen och äntligen kom fram till mottagaren, förvandlades de till morsekod.

I början av 1900-talet genomfördes en radiosändning med hjälp av en högfrekvensgenerator, radiovågorna förbättrades då.

Det var en tid då radiotekniken utvecklades radikalt, första världskriget. Då man behövde kunna kommunicera mellan de nyutvecklade flygplanen spreds radiotekniken snabbt, dels tillverklingen och kunnandet om radion.

Det så kallad radioröret, dess rätta namn egentligen elektronröret, bidrar också till en snabb utveckling av radiotekniken. I första hand små och billiga radioapparater för konsumentbruk, radioröret används som en förstärkare av de elektroniska signalerna

Under 1920-talet var spridningen av radiotekniken väldigt stor, man började nämligen broadcasta. Man började i Storbritannien med BBC, British Broadcasting och i Sverige fick vi radiotjänst år 1924.

Med hjälp utav broadcasting så kunde man sprida information eller ett budskap mycket snabbare till stora massor världen runt, avståndet spelade ingen roll. Det innebar också att många familjer samlades runt deras radior och lyssnade på musik och nöjesprogram, folks livsstil började sakta med säkert att förändras.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar