Visar inlägg med etikett svenska. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett svenska. Visa alla inlägg

onsdag 13 maj 2015

Lite språkhistoria - ej klar!

1. sten-stain, denna-bensa, son-sun, broder-brobur, de-bair, och-auk, dog-dou.
2. drängila-manligen, austarla-österut, sunnarla-söderut.
3. saklig, enkel, konkret
4.
5. är-aer, tre-brir, tjuvar-biuvaer, stjäl-stial, och-ok, tager-takar.
6. i lagen-ilaghum, en annan-annaer, händer-haendar, alla-allir, ur huset-or husi, till gård-til garz.
7. som-baen, oskyldig-orbiufae, vitsord/bevisningsrätt-biufs vitur.
8.
9.
10. fordom-fordhom, var-war, greve-greffwe, hustru-husfrv, mycket-mykith, älskade-elskadhe.
11. ägde-atte, en-ena, honom-han, i sin hand-i sinne hand, stor-stora, dog-do, stor ära-store aero.
12. oförsiktigt-owarandis, smärta-beskelikheet, hastigt-bradhlika.
13.
14. hört-hördt, det-thet, öga-ögha, emot-emoot, hava-haffua, giv-giff.
15. någon-någhor, kåpan-kåpona, en mil-ena milo, gå-gack.
16. livklädnad-kiortel, tvingar-nödhgar.
17.
18. afstånd, öfver, aftager, hvem, okändt.
19.
20.
21.

måndag 20 april 2015

minoritetsspråk - ej klar!

Samiska:
Samiska är ett språk som tillhör språkfamiljen finsk-ugriska, år 2000 utsågs det till ett minoritetsspråk. Det finns tre stycken olika samiska i form av sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Språket har sina rötter i det finska språket och även idag har det mycket influenser av finskan, man påstår även att det har många influenser från ungerskan. Samiskan har talats väldigt länge, i ungefär 2000 års tid. Innan samiskan blev ett minoritetsspråk var det och finskan näst intill samma språk, men det delades sedan upp i Östsjöfinska och Samiska.
Det finns några olika ordexempel från samiskan-vaja, kåta, pulka, mudd och jojka.

Jiddisch:
Jiddisch var för sjuttio år sedan ett stort europeiskt språk med ungefär 11 miljoner som talade det. I Sverige fanns det ungefär 3000st personer som kunde språket.
Året var 1945 och det andra världskriget inträffade, över 1 miljon judar dödades på koncentrationslägret i Auschwitz. Språket var näst intill utplånat. Det finns en stad vid namn Krakow som ligger väldigt nära Auschwitz, där fanns det en del av staden som kallades för det judiska området. I det området pratade runt omkring 48 000 människor jiddisch och hade det som modersmål, nu för tiden finns det enbart 200 personer i det området som pratar jiddisch.
För ungefär 1000 år sedan började språket talas igen, då i Tyskland. Språket har många likheter med tyskan men har även influenser av franska, spanska och hebreiska.

Meänkieli:
1809 var året då Meänkieli föddes, Sverige och Ryssland krigade om Finland och det slaget vann Ryssland, alltså blev Finland ryskt. När Finland sedan blev ett självständigt land så drogs gränsen vid Tornedalsälven, den västra sidan av Tornedalen influerades av svenskan och den östra sidan influerades av finskan.
Från allra första början kallades detta språket för finska, sedan Tornedalsfinska och till sist Meänkieli. Anledningen till att språket inte blev större och utvecklades var för att det blev förbjudet att tala i skolorna, sedan blev det även förbjudet i resten av hela Sverige och gjorde det svårt för språket att sprida sig.

Finska:
år 2000 blev det ett minoritetsspråk
finsk-ugriskt språk
ett av de äldsta språken som talats i Sverige

År 2000 blev Finska ett minoritetsspråk

Vad är minoritetsspråk? Ett minoritetsspråk ska ha pratats i över 100 år, annars är det inget minoritetsspråk. Man måste även se skillnad mellan minoritetsspråk och dialekter, man ska kunna skriva minoritetsspråk, alltså inte bara prata. Det vill säga att dialekter inte är ett minoritetsspråk eftersom det kan man inte skriva. Ett minoritetsspråk har även få anhängare.

Eget resonemang: Jag tycker att minoritetsspråk är viktigt, dels för att behålla olika kulturer men även för de som pratar de olika språken. För vad vore en sam t ex, utan att tala samiska liksom?
Om minoritetsspråken försvinner så tror jag att det finns oerhört många som känner att de förlorar en del av deras identitet, att det liksom är något som saknas.

Om ett språk ändå har funnits i över 100 år, varför skulle det inte kunna finnas kvar efter 100 år till?
Jag tror att det kan vara många, speciellt ungdomar, som kanske skäms över att de talar ett minoritetsspråk. Själv ser jag det dock inte som en sak att skämmas över, det är ju något unikt. Något som man inte vill ska försvinna. Däremot finns det nackdelar med det också, t ex att kanske inte alla förstår. Jag skulle ju t ex inte kunna förstå meänkieli om någon började prata det med mig, så om man tänker efter så måste det vara svårt för vissa som talar ett minoritetsspråk att kommunicera med andra människor som talar svenska t ex. Trots det så tycker jag ändå att språken ska finnas kvar, eftersom det är en del av vissa personer och det är en del av olika kulturer.

Om jag hade varit en som pratade ett minoritetsspråk så hade jag velat ha kvar språket och försökt att få språket att inte försvinna bort, eftersom det hade varit en del av mig och min personlighet.






måndag 13 april 2015

Dialekter del2

Varför används dialekt så ofta i reklam?
- Jag tänker först och främst på reklamfilmen för AD bilverkstad, där det är en äldre man som pratar med rätt så grov dialekt, jag vet dock inte vilken. Sen finns det också reklamen för K-RAUTA, där det är en man som pratar svensk/finländska. Det finns även en reklam för Volvo som Zlatan Ibrahimovic är med i, då han pratar ganska så bred skånska. För att vara mer exakt, så pratar han "malmöitiska".

Jag tror att man använder dialekter i reklamfilmer för att det ska bli mer intressant, för att man ska fånga tittarens uppmärksamhet. Jag tror att om det bara skulle vara helt enkel rikssvenska, så skulle folk tycka det är tråkigt att se eller höra på. Även om det är tjänsten eller varan man ska uppmärksamma så är det viktigt att man i första hand fastnar för själva reklamen, däremot kan jag tro att om man har en för "rolig" reklam med kanske olika dialekter osv, så kan tittaren lägga mer uppmärksamhet på det än själva varan eller tjänsten. Det vill säga att om man har dialekter eller något annat så kan det vändas till något negativt, visst, man fastnar mer för reklamen än om det vore vanlig tråkig rikssvenska, men det kan göra så att man tänker mer på dialekten än det man verkligen vill göra reklam för.

Beskriv din egen dialekt.
- Jag skulle nog säga att jag inte har så mycket dialekt, kanske enstaka ord men annars så har jag i alla fall inte särskilt grov dialekt. Det finns enstaka ord som finns i vår dialekt, som t ex:
Hans - hanses, hansesas
Det här -  detta
Tråkigt - keligt
Bytte - böt, bytat
Skitig - Sketen
Jag använder inga utav dessa orden förutom detta, så jag skulle nog säga att min dialekt inte är särskilt bred.

Vilka dialektord kan du i andra dialekter? Vad betyder de? Hur har du lärt dig dem?
- Jag kan inte så många dialektord i andra dialekter, i sådana fall bara lite från boråsdialekten. Jag har släckt i Borås, därför har jag lärt mig dem. Även lite från dialekterna uppe i Bohuslän och i Åre, eftersom vi är där varje sommar och varje vinter. Jag kan inte peka ut vissa ord exakt, det är mer sättet de pratar på.

Tycker du det är bra eller dåligt att tala dialekt? Motivera!
- Jag tycker att det är bra att tala dialekt, det säger lite om vem du är, vart du kommer ifrån, det säger lite om din historia och bakgrund. Samtidigt kanske det kan bli barn som blir retade eller mobbade för deras dialekt, på det sättet kanske det är bättre att vi i dagens samhälle har lite mindre dialekt som talas, åtminstone bland ungdomar.

Fungerar det att tala dialekt i alla sammanhang?
- Egentligen borde det inte spela så stor roll, man ska ta alla på allvar även om de tallar en viss dialekt. Däremot kan det bli komplikationer med att man inte förstår varandra, en politiker som har en väldigt bred dialekt kanske inte funkar så bra eftersom det är en person som måste kunna diskutera och hålla en konversation med andra politiker över hela Sverige. Så det kanske inte funkar i alla sammanhang, även i teve kanske det inte funkar alltid. En programledare som pratar med jätte bred norrländska kanske inte kan göra sig förstådd på samma sätt som en programledare som pratar rikssvenska.

Vilken är din favoritdialekt?
- Mina favoritdialekter är Bohusländska, Norrländska och Dalamål. Om jag skulle vara tvungen att välja en favorit så är det nog Bohusländska, eftersom vi är där under en längre period under sommaren så har jag lärt mig en hel del och är ganska van vid den. Min farfar har även rötter där, så även där kan man höra hur den kryper fram ibland. Det typiska med Bohusländska är ju hur de uttalar bokstaven i, de liksom drar ut på det väldigt länge. Det jag gillar med dialekten är att det låter på något sätt "fint", men till skillnad från t ex Stockholmska så låter det inte "överklass". Jag tycker även om Gotländska, det finns något charmigt med den dialekten som jag tycker om.

Ditt favoritdialekt-ord.
- Mitt favorit dialektord skulle nog vara Norrländskans vars, som motsvarar vart.

onsdag 1 april 2015

Dialektmysteriet - sammanfattning, ej klar!

Daglig kontakt med andra delar av världen
världen är global
motsatsen är ett lokalt samhälle
för ungefär 1000 år sen fanns inte svenska
fornnordiska talade dom
den talades över hela norden
redan då fanns variationer, som sedan bildade dialekter
rikssvenskan är som ett hopkok av alla dialekter
vissa djurarter talar också med en dialekt
späckhuggare dialekttalare, även rödvingetrast och självklart människan
dialekt är en del av ens historia, den går inte att byta bort


Ungefär för 1000 år sedan fanns det ingen svenska här i Sverige, man talade då fornnordiska, från Island i väst till Gotland i öst. Redan då fanns det faktiskt variationer, som sedan bildade och skapade dialekter.

onsdag 4 mars 2015

novell - Det glömmer jag aldrig

Jag minns fortfarande doften när jag går nerför bryggan som precis blivit målad med tjära, solen skiner, svalorna flyger högt och vattnet ligger helt stilla. Det är vindstilla och första dagen på sommarlovet, mamma och pappa har gjort i ordning middag på vår segelbåt som jag och min syster är på väg mot. Paulina går fortfarande kvar i gymnasiet och jag går kanske i sjuan, vi ser fram emot att äta middag på båten med mormor och morfar. Morfar kan vara runt sjuttio år och mormor några år äldre, morfar har alltid älskat havet. Han ville så ofta som möjligt hänga med oss ut med båten, oftast för att fiska. Jag minns när han rensade fisken på däcket en gång och blodet skvätte hit och dit, det var blod nästan överallt.

Vi kliver på båten, skrattar över något roligt som Paulina hade varit med om i skolan och samtidigt känner doften av den härliga fisken som mamma håller på att tillaga.
- Det doftar ljuvligt, säger Paulina.
Mamma ler och serverar oss coca cola när vi kommer ner i sittbrunnen. Pappa sitter och läser ur tidningen Båtnytt, han tittar upp och frågar hur dagen har varit.
- Bra! säger jag glatt, och berättar om hur bra det hade gått för mig vid dagens prov.
Vi sätter oss ner och inväntar mormor och morfar, samtidigt som vi sippar på colan mamma har serverat oss.

- Kolla, mormor och morfar är här! säger Paulina, och välkomnar dem på båten.
Morfar, som alltid har varit min klippa. Och jag, som alltid har varit hans lilla tösabit. Jag rusar fram och ger dem båda en kram, och dom besvarar den, med så mycket kärlek. Paulina, som tydligen har blivit "för gammal" för att rusa fram och kramas, sitter kvar och ger dem ett varmt leende. Mamma välkomnar dem och ber dem att sätta sig, maten är alldeles strax klar. Morfar börjar prata om något roligt han har sett på nyheterna, och jag sitter mittemot och beundrar hans entusiasm. Den lilla entusiasm som finns kvar i hans kropp, hans kropp som har blivit så liten och tanig på sista tiden.

Mamma dukar fram tallrikar för sex personer, samtidigt som pappa häller upp vin till mamma och mormor. Pappa ber mig hämta två öl till morfar och han själv, jag springer så fort jag kan ner i båten för att hämta den kalla ölen som ligger nere i durken, i en lucka under golvet. Ölen är kall mot handen, jag räcker över den till morfar och han besvarar min gest med ett leende.
- Tack stumpan! Säger pappa, jag ler stort.
Ler stort för att det känns som att jag faktiskt gör någon nytta, att jag inte bara är i vägen. Jag sätter mig igen för att invänta den goda fisken som äntligen är klar, jag hugger in när mamma sätter tallriken framför mig. Den smakar lika ljuvligt som den doftade.
- Det här har du lyckats bra med! Säger morfar samtidigt som han räcker sig efter en ny öl.
- Ska du verkligen ha mer? Frågar mormor väldigt tyst, som om hon trodde att vi inte kunde höra.
Jodå, vi kunde höra väldigt tydligt. Och jag vet att det är för hans bästa, det bästa för hans cancer. Han lägger tillbaka ölen, samtidigt som han kysser mormor på kinden.
- Du har rätt, en mer till dig! Säger han med glimten i ögat, och kollar på min pappa.

Det är så fint, men samtidigt så sorgligt. Kärleken mellan min mormor och morfar, att de tar vara på varenda liten minut tillsammans. Men samtidigt finns det där, gnager på en längst in i bakhuvudet. Morfar har inte många dagar kvar innan han inte kan klara sig själv utan hjälp från sjukvårdare. Jag blir så orolig, för jag vet att morfar alltid har klarat sig själv, utan någon annans hjälp. Och hur ska lilla mormor klara sig? Ska hon bo kvar i den stora villan helt själv? Hur kommer det kännas när morfar är borta? Så många frågor, men så få svar.

Dagen är här, morfar ska in för operation. De hoppas att kanske kunna operera bort hela cancern, men jag hoppas inte för mycket. När vi kommer dit, hela familjen samlad, finns det faktiskt lite uns av hopp. Solen skiner och kärleken sprudlar kring allihopa, men främst kring morfar. Kanske är det sista gången vi ser honom, sista gången vi får prata med varandra, sista gången han kallar mig sin lilla tösabit. Mitt hjärta är uppe i halsgropen när jag ser morfars läkare gå mot oss i den stora vita korridoren, så typiskt "sjukhusigt". Det doftar till och med sjukhus. Läkaren tänker ta med morfar in för operationen, han försäkrar oss om att han tror att det kommer gå alldeles utmärkt. Han tror!?

Mitt hjärta hoppar ännu högre upp i halsgropen, jag vet ju att han kommer klara sig, han måste klara sig. De tar med sig morfar som ligger på en kuslig sjukhussäng, han ser så liten och vek ut. Men ändå så stark, han är inte klar än, han har ju så mycket kvar att ger här i livet. Läkaren ger mig ett leende när han går förbi mig, vad menar han med det? Menar han att det är lugnt, morfar klarar sig. Eller kanske ett medlidande sorts leende, kanske att vi kommer finnas här för dig efter operationen när din morfar har gått bort. Ingen kan veta, vi får helt enkelt bara vänta, en hemsk väntan.

Vi får sitta och vänta i det vita och kyliga väntrummet, det känns helt overkligt att vänta på en fråga om liv och död. Ett liv som betytt så himla mycket, ska det helt plötsligt bara ryckas ifrån mig? Efter att ha somnat till en stund, väcks jag av en man med ytterligare en lång vit rock som står framför oss. Nu känns det nästan som att hjärtat ska hoppa ut ur halsgropen, min puls är lika hög som den skulle varit efter en väldigt lång löprunda. Säg något då? Varför är han tyst? Jag tittar upp på mamma som har sin arm vilande över min axlar, hon klappar mig lugnande på huvudet. Till slut öppnar han munnen, fan också tänker jag. Det är alltså nu, just i detta nuet som jag ska få reda på om min morfar fortfarande är vid liv. Helt borta i mina tankar missade jag vad läkaren sa, fan också tänker jag igen. Mamma reser sig snabbt och börjar gå efter läkaren, vad händer nu? Allt är bara ett enda stort frågetecken, vi går igen en utav de stora vita korridorerna. Det känns som att vi har gått i en evighet men äntligen stannar läkaren utanför en utav hundratals dörrar, vad betyder detta? Är han fortfarande vid liv? Mina förhoppningar är så höga just nu, jag är full av iver att få se min morfar igen. Så full av iver att jag helt glömmer av att läsa på dörren vad det är för rum vi precis håller på att gå in i, när vi kommer in i rummet är det kallt. Jätte kallt, det enda jag kan tänka på är att morfar måste ju frysa. Jag vill säga till läkaren att de måste ju ge honom ett varmare rum, annars kanske han fryser till döds istället. Det ser inte ut som ett vanligt sjukhusrum, men vad vet jag, jag har ju bara sett sjukhusrum på film. Det kanske ska se ut såhär, det enda jag kan tänka på är att jag vill slänga mig i morfars famn.

Helt borta i mina tankar om morfar och fina sommarkvällar, så väcks jag ur mina fantasier utav någon som brister ut i gråt. Vad händer? Är det glädjetårar? Det måste det ju vara, morfar är ju fortfarande vid liv. Läkaren sa ju inte att han var död, eller var det bara jag som inte hörde. Plötsligt inser jag att, det här är inget sjukhusrum, det är inga glädjetårar mamma gråter, jag kommer inte att bli kallad tösabit en enda gång till, jag kommer inte att kunna slänga mig i morfars famn. Han är ju död.

Fortfarande helt försjunken i tankar, inte om fina sommarkvällar med morfar längre, utan minnen. Minnet av den där doften av tjära, solen som skiner och svalorna som flyger högt.

Idag finns morfar inte kvar i själva livet, men han lever fortfarande kvar i mina minnen.



fredag 27 februari 2015

Novell (Morfar), frågor - ej klar!

1. Det var midsommar, de stötte kula lite senare under kvällen. Anna Karin gjorde sin första stöt någonsin och Morfar Tore såg att hon hade talang, det var det mest perfekta han någonsin hade sett.

2. Han förstod vad som menades med kalla kårar när han såg Anna Karins fulländade stöt, alltså fick han snabba och svala vinddrag längs ryggen. Han såg något så fint och perfekt så att han fick rysningar.

3. Hon gjorde alla saker helt rätt, armbågen i perfekt vinkel, böjt högerben, vänster tåspets som balanserar på marken osv. Allt för att lycka med en perfekt stöt.

4.

måndag 12 januari 2015

Demonstranterna är vår tids freaks

Sammanfattning:
Landet lagom, det är vad vi, Sverige, kallas. Och det är exakt det jag tänker när jag läser denna texten, att det är så många som inte står för något speciellt, så många som är likgiltiga och orkar inte. Inte bara det, vissa står för något speciellt men istället för att verkligen agera så går de med i någon dum facebook-grupp och tror att dom kan göra någon skillnad.

Till viss del tror jag att det har med det digitala att göra, men också vi människor som inte orkar sätta själen i det man står för och det man tror på.
 Jag tror att det skrivaren vill ha ut av texten är att vår generation har blivit något som inte bryr sig, något som är likgiltig och som inte orkar stå för någonting.


Diskussionsfrågor:
Fråga 1: Vad tycker du om att folk går med i facebook-grupper istället för att agera på riktigt?
Fråga 2: Tycker du att demonstrera är ett bra sätt att uppmana förändring?
Fråga 3: Skulle du själv kunna gå med i en demonstration för att få förändring?
Fråga 4: Hur tror du att dagens samhälle har förändrats om man tänker från demonstrationens perspektiv?

måndag 8 december 2014

Bokuppgifter "Boktjuven"

Bokuppgift 1
Beskriv boken med en mening.
- Än så länge handlar det bara om när liemannen hämtar olika själar av personer som har avlidit, och Liesel, boktjuven.

Bokuppgift 2
När skrevs boken?
- Boken skrevs 2006

Bokuppgift 3
Skulle boken passa som en film?
- Eftersom den finns som film alla redan, så ja. Den skulle passa som en film, jag tror att den är ganska intressant faktiskt. Eftersom att jag tycker boken är intressant.

Bokuppgift 4
Vad är det för slags bok? 
- Jag skulle vilja säga att det är en bok som baserar mycket på verkligheten, den handlar ju om tiden då Hitler började att ta makten. Jag skulle också vilja säga att den är lite sorglig på något sätt, jag har ju dock inte kommit så jätte långt. Men hittills kan jag tycka att den är lite sorglig, men också lite glad då och då.

Bokuppgift 5
Beskriv en viktig plats i boken.
- En plats som nämns mycket i boken, är Himmelstrasse. Jag tror nog att det är ett slags bostadsområde, och det är det enda jag skulle kunna komma på. Jag tror det är där Liesel bor.

Bokuppgift 6
Passar omslaget till innehållet?
- Ja, det tycker jag. Det är en bild på en liten flicka som ligger och läser, bilden ser ganska gammal och sliten ut och boken handlar ju om en flicka som stjäl böcker och även läser dem.

Bokuppgift 7
Var boken så som du hade förväntat dig?
- Nej, jag tycker att den är mycket tråkigare än vad jag hade förväntat mig. I början tyckte jag att den verkade intressant, men den är väldigt långtråkig och man känner inte riktigt något sug att fortsätta läsa den.

Bokuppgift 8
Om du fick ändra på en sak i boken, vad skulle du ändra på?
- Eftersom jag tycker att boken är ganska så tråkig så skulle jag kunna tänka mig att det skulle kunna hända mer i boken, det finns några fåtal händelser som man kan fastna vid och tycka är intressanta men utöver det händer det faktiskt inget kul eller spännande överhuvudtaget. Så jag skulle vilja göra boken mer spännande och intressant.

Bokuppgift 9
Vem är det som berättar det som händer i boken?
- Den som berättar är liemannen, alltså döden. Boken börjar med att liemannen berättar om sitt arbete och vad han gör osv, sedan träffar han Liesel och berättar om henne och hennes liv.

Bokuppgift 10
Påminner den här boken om någon annan bok som du läst? Vilken i så fall?
- Nej, det gör den inte. Detta är inte direkt en bok som jag skulle läst i vanliga fall, det är ingen bok som jag riktigt har fastnat för.

Diskussionsfrågor
-







måndag 17 november 2014

fjärde riket sid. 345 - 393

Om man går i en klass, full av ungdomar, alla vill ha uppmärksamhet, all vill ha någon slags popularitet så blir man nått sätt blind. Man ser inte själv vad som händer i klassen t ex, det blir någon slags självklarhet. Om man får läsa en bok som handlar om precis detta så får man kanske en bild av hur det egentligen ser ut i verkligheten.

Det finns ju oftast någon som är mer populär än en annan och som man tror stormtrivs i sitsen att vara populär, men man ser i boken att även en populär person inte trivs i sin egna kropp. Jag tror också att det är så i verkligheten, att de populära personerna inte riktigt trivs i sin kropp och att vara populära.

fjärde riket sid. 330 - 345

För att hon antagligen inte mår särskilt bra, man ser liksom på bara texten att hon på något sätt dör inifrån. Att det är något som äter henne inifrån. Kanske är det något som hänt, eller så mår hon bara dåligt över sig själv. Jag tycker personligen att sådana saker är hemska, att en person ska må så dåligt att han/hon vill ta livet av sig. Något som man egentligen borde vara tacksam över, man borde vara glad för att ha fått ett liv. Men ändå finns det personer som varit med om saker, mobbning, diskriminering, eller bara att man inte trivs i sin egna kropp, så att man vill ta sitt liv.

fjärde riket sid. 315 - 330

Skolan behöver det
a-o             p        

fjärde riket sid. 300 - 315

Jag vet en person som är lite som Hedvig, kanske inte riktigt så extremt men ändå så märks det. Hen har liksom någon slags "makt" som hen alltid har haft, liksom medfött på något vis. Som sagt, det är inte så extremt som i boken, folk kan ju stå emot. Grejen är att egentligen så tycker inte många om hen, precis som jag tror att det är med Hedvig. Inte så många tycker om henne, det är bara för att hon är så populär. Hon är alltid i centrum, och alla vill han en liten del utav hennes rampljus.

fjärde riket sid. 285 - 300

Ett verb är något man gör och dess grundform är "att", då man ska kunna säga "att" före ordet.

Presens (att man gör någonting nu), imperfekt/preteritum (att något gjorde någonting då), perfekt (något man har gjort), pluskvamperfekt (att något hade gjort något), futurum (att man ska eller kommer att göra), konditionolais (att man skulle göra någonting)

Verbets tema former är finita och infinita.

Läsa:
att läsa
hon läste
hon har läst
hon hade läst
hon ska läsa
hon skulle läst

Tala:
att tala
han talade
han har talat
han hade talat
han ska tala
han skulle talat

Fråga:
att fråga
jag frågade
jag har frågat
jag hade frågat
jag ska fråga
jag skulle frågat

Ringa:
att ringa
hon ringde
hon har ringt
hon hade ringt
hon ska ringa
hon skulle ringt

Ler:
att le
han log
han har lett
han hade lett
han ska le
han skulle lett

fjärde riket sid. 270 - 285

Varför är du så besatt av att bli populär?

Denna frågan skulle jag vilja ställa Blenda eftersom det är det ena hon strävar efter, att bli populär. Att ha makt och att alla ska tycka om henne, hon vill med andra ord bli som Hedvig är. Hon tar Hitlers taktik, vilket jag tycker kan vara lite hemskt. Att en femtonårig tjej använder en diktators taktik för att bli populär.

fjärde riket sid. 255 - 270

Eftersom Blenda kommer in i klassen mitt i terminen så tror jag att det utspelar under några veckor, en halv termin kanske.

fjärde riket sid. 240 -255

Smink, Röstlåda, baseballjacka, talarpodium och bronsvalen

Smink, för att Hedvig är såpass besatt av att ha smink och alltid se perfekt ut, även om det bara är en falsk yta.

Baseballjacka, eftersom vi fick tanken av att alla killar går runt i baseballjacka.

Röstlåda, för man tänker ofta på den och Blenda vill ju verkligen att alla ska rösta på Kalle och Anja.

Talarpodium, för det hålls mycket tal.

Bronsvalen, eftersom de är "deras plats", där de alltid sitter och planerar.

fjärde riket sid. 225 - 240

Blenda, Penny och LSD höll ett tal. Talet handlade om Anja och Kalle. De tog upp alla bra saker med dom så att dom skulle få åla till Bryssel. Hedvig blev avundsjuk men alla andra hyllade dom.

fjärde riket sid. 210 - 225

Ja, den passar som högläsningsbok eftersom det är mycket dialoger men även mycket tankar osv. Den passar för alla nästan, eftersom det är mycket blandat. Så ja, jag tycker att den passar.

lördag 8 november 2014

fjärde riket sid. 194 - 210 - ej klar!

fjärde riket sid. 180-195

Jag tror på ett sätt att det skulle kunna hända men också att det inte skulle kunna hända. För det första så tror jag inte att det finns någon i årskurs nio som är så maktgalen som Blenda är, det är ju en annan sak när det gäller Hedvig, hon har det bara. Populariteten, att bli omtyckt och älskad är bara något som hon är född med. För det andra så finns det inte någon som är som Hedvig, det är väldigt sällan en HEL klass går efter en enda person om hon skulle gå ut ur klassrummet mitt i en lektion. Därför tror jag inte att det skulle kunna hända, men däremot kanske något liknande. Fast i en mildare version kanske.