onsdag 23 oktober 2013

Människans historia, det var en gång (del 1)

1. Hur börjar vår historia? När? Var? Varför just här?
Svar: Den börjar för 10 miljoner år sedan i Afrika. Allt började i Afrika på grund av naturkatastrofen, vulkanutbrott och jordskalv. Kontinenten delade på sig och dom flesta djuren dog ut. Men de djur som klarade sig, fanns på Afrika sidan. Den delen som sedan skulle bli Afrika.

2. Savannens apor riskerar att utrotas. Varför? Vad händer?
Svar: Det blir väldigt torrt, träden som de brukar leva i försvinner och frukten som de äter försvinner också. Aporna var tvungna att gå ner på marken och utrotades då att dö, att andra starkare djur skulle kunna döda henne.

3. Vem var Lucy? På vilket sätt hör hon hemma i människans historia?
Svar: Hon tillhör den arten som började ställa sig upp, hon var en del utav den utvecklingen. Man säger att hon är den första apan som stod upp, men det var nog apor som hade ställt sig upp före henne.

4. Varför är människan en social varelse?
Svar: För att man inte klarar sig själv, man behöver andra i sin närhet för att kunna överleva.

5. Varför är vi köttätare?
Svar: För att vi började anpassa oss till livet nere på marken, och där fanns ingen frukt. Frukten fanns bara uppe i träden och när vi började leva på savannerna så fanns det inte mycket träd kvar. Och det betyder att det inte fanns nån frukt kvar att äta, därför började vi äta as. Alltså kött.

6. Varför var det så viktigt för Lucy att anpassa sig till stammen?
Svar: För att hon skulle kunna bli accepterad av stammen, för att hon ska kunna leva likadant som sin nya stam. För hon ville inte bli lämnad ensam.

7. Vad kännetecknar Homo habilis? Vad skiljer denna art från tidigare arter?
Svar: Att den är mer framstående och mer djärv, och deras huvud. De har större huvud, större hjärna. De har mer tankar, de är smartare. Deras intellekt vaknar och de försöker förstå. De kommer på massa nya saker och de börjar uppfinna nya saker som kan hjälpa arten att överleva. De kommer på nya redskap att kunna använda sig av.

8. Vad betyder Homo habilis förmåga att uppfinna redskap för artens utveckling?
Svar: Mycket, eftersom dom kom till mycket nytta. Till exempel stenen som dom kunde skära upp saker med, dom kunde skära upp skinn och då kunde dom komma åt mer kött och få andra proteiner som gör att deras hjärna kan växa och utvecklas.

9. Hur sprids kunskap och vad är förutsättningen för fortsatt utveckling?

Svar: Genom generationer och man härmar andra och gör som andra gör. Kanske om du lär dig en ny sak så visar du dina barn det och sen i sin tur visar dom sina barn det och så vidare... 

tisdag 22 oktober 2013

Reportage, Selma Lagerlöf

Utanför är det grönt, solen skiner och blommorna blommar. Våren är precis förbi och sommaren är precis runt hörnet. Jag packar väskan för en härlig dag i Östra Ärmtervik i Värmland. Jag ska nämligen intervjua en utav de största kvinnliga författarna i Sverige, Selma Lagerlöf. Taxin som ska ta mig dit har precis stannat utanför och tutar, så jag kliver ut på verandan och en underbar doft av sommar slår emot mig. Jag andas in och hoppar förväntansfullt in i taxin som sedan sakta kör iväg.

Taxin börjar sakta in och jag känner hur fjärilarna i magen börjar komma, jag älskar den känslan. Känslan av spänning, känslan av förväntan, precis som jag känner nu. Jag betalar taxichauffören det jag är skyldig honom och kliver ut ur bilen. Jag bemöts av en hemtrevlig miljö, fina trädgårdar och stora fina herrgårdar, men också några små gamla hus. Jag och Selma skulle mötas i en park eftersom det fina vädret, jag visste precis var den låg eftersom jag faktiskt varit där förut. Jag börjar att gå, det var en ganska lång bit att gå så jag börjar med en gång. Jag plockar upp vattenflaskan som jag hade packat ner i min väska och tar en klunk, det är skönt med något svalkande nu när det är såpass varmt. Jag börjar närma mig och fjärilarna fladdrar för fullt inne i magen, nu är jag riktigt förväntansfull.

Jag ser en äldre dam sitta vid en grupp med två stolar och ett bord, det är Selma. Jag har nu självaste Selma Lagerlöf bara några meter framför mig och jag känner spänningen, men jag är ändå lugn. Jag brukar aldrig jaga upp mig när jag ska intervjua någon, därför försöker jag ta även detta med en nypa salt. Hon lägger märke till mig och ler, jag ler tillbaka och hälsar artigt. Hon hälsar också, med en mycket ljusare stämma en vad jag hade förväntat mig. Jag sätter mig i trästolen mittemot henne och gör mig bekväm. Hon har kaffe och kakor stående på bordet, hon frågar om jag vill ha en kopp kaffe och gör även en gest som visar att jag gärna får ta en kaka. Tack sa jag artigt och tog emot koppen, hon hällde upp till sig själv och sen nickade hon som ett intygande att hon var redo att börja intervjun. Jag tar en klunk av kaffet och sätter igång.

Hur var din barndom? Var den bra?
- Min barndom var i stort sätt bra, jag föddes med en höftskada som orsakades av att ledkulan i höften saknade fäste. Och när jag var tre och ett halvt år gammal så blev jag sjuk och helt förlamad i båda mina ben, det försvann nästan lika snabbt som det kom men jag hade det ändå inte lätt under min barndom att leka som andra barn kunde. Man kan väll säga att jag var lite allvarligare och stillsammare än mina syskon, antagligen på grund av min höftskada... Men jag måste säga själv att jag var ett ganska begåvat barn, jag tyckte väldigt mycket om att läsa och jag visste redan i tidig ålder att jag ville bli författare.

Vad studerade du? Berätta lite mer om dina studier...
- Jag började min utbildning som många andra barn i borgerlig miljö, jag fick utbildning i hemmet. Min lärare kom till Mårbacka och undervisade, Jag fick undervisning i både engelska och franska. 1882 började jag vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm, mot min faders vilja... Min far avled tyvärr 1885, samma år som jag avslutade mina studier. Efter mina studier började jag jobba som lärarinna på Elementarskolan för flickor i Landskrona 1885 – 95. Jag trivdes väldigt bra faktiskt.

Med vilken bok debuterade du som författare? Berätta lite mer om boken...
- Boken jag debuterade med hette Gösta Berlings saga. Boken handlar om livet på landet i Värmland på 1820 – talet. I centrum står det tre personer, varav den den ena är prästen Gösta Berling som avsatts eftersom han an misskött sig och brukat alkohol. Boken blev sedan en av svensk litteraturs största klassiker, vilket var en rolig men oväntad överraskning.

Du var ju alltså Sveriges första kvinnliga nobelpristagare i litteratur. Berätta mer om när du vann ditt pris...
- Jag tilldelades priset i litteratur år 1909 och jag var Sveriges första kvinna som någonsin tilldeltas detta pris. Jag kan inget mer säga än att det var mitt livs ögonblick, första kvinnan i Sverige... Det är inte dåligt!

Jag väljer att inte ta en bild eftersom jag vill ha en på henne när hon var ung, eftersom reportaget handlar mycket om när hon var ung. Hur roligt det än har vart att intervjua Selma Lagerlöf så känner jag att jag måste kanske komma iväg så att jag kan börja på mitt reportage så snabbt som möjligt.

- Jag får tacka för mig, säger jag och ställer ifrån mig den halvt tomma kaffekoppen. Hon reser sig går emot mig och skakar min hand.
- Det var ett nöje, säger han och ett leende spricker upp i hennes ansikte.


Jag går därifrån med fjärilarna kvar i magen, detta kan nog vara den roligaste intervjun jag gjort på länge! När jag kommer tillbaka till parkeringsplatsen där jag hade klivit ur taxin sist så står den redan och väntar på mig. Jag kliver in och hälsar glatt på chauffören, han hälsar surt tillbaka. Han verkar inte ha haft en lika bra dag som jag, men det ska inte få mig på sämre humör. Jag har redan börjat med att kladda ner ett reportage på ett blankt blad i blocket jag hade packat ner i väskan. Jag känner på mig att det kommer bli ett bra reportage, jag är hur nöjd som helst.  

måndag 14 oktober 2013

Allt vi kan om Charles Darwin - Thilde, Besse, Bea

Charles världsomsegling

Charles Darwin föddes 1809, han pappa var framgångsrik läkare och ville förstås att Darwin skulle följa hans spår, men hans intresse låg åt andra håll. Han ville plugga naturvetenskap. När Darwin var 22 år gammal så fick han möjligheten att åka med skeppet The Beagle på en världsomsegling som skulle ta 5 år. Han pappa ville ju inte det, han ville att Darwin skulle plugga medicin men efter lite övertalning så gick han med på det ändå. De fem åren kan ha varit de viktigaste i hans liv.

Platsen som var viktigast för honom på resan var Galapagos öarna, där stannade han för att studera djuren och växterna där. För att dela med sig om sina kunskaper han fick skrev han en bok, “The orgin of species” Den handlade om arternas uppkomst och evolutionen.

Kyrkan hade sin egen uppfattning om hur alla djurarter kom och skapades, därför gillade inte kyrkan Charles Darwins teorier om evolutionen. Därför gjorde dom narr utav honom genom att rita en bild där Darwin ser ut som en apa. För dom ville ju inte att folka skulle sluta tro på kyrkans teori, för om kyrkan har haft fel om det så kan man inte alltid lita på vad kyrkan säger.



Naturligt Urval

I naturen pågår alltid ett naturligt urval. Dom starkaste individer överlever. Dom flesta djuren eller växterna som inte tar hand om sina barn lika länge som till exempel oss människor gör flera barn för att vara säkra på att överlever. Om man kollar på en maskros så har den väldigt, väldigt många frön, men trots det stora antalet så är det bara få som överlever.
Fiskar också till exempel, dem gör massa rom, men alla överlever inte, därför gör dem extra många för att liksom vara säker på att några överlever i alla fall. Detta kallas överproduktion.

Djur eller växter anpassar sig till platsen de lever för att kunna gömma sig eller skaffa föda. Men om det då sker en mutation till exempel om en älg blir vit så kommer den synas i skogen, alltså kommer det bli ett lättare byte att ta för andra djur och dem har ingen chans att överleva och föröka sig med andra vita älgar. Det naturliga urvalet styr över det. En mutation behöver inte alltid vara dåligt, det kan ju hända att det tillkommer bra grejer i det, tillexempel om det skulle bli en ny istid eller bara en massa snö så kommer en vit älg klara sig bättre än en brun. Eller om det kanske en gång föds en giraff med längre ben eller hals, då har ju den mer möjlighet att nå till maten så mutation är både bra och dålig.
Många djur konkurrerar mot andra djur för mat, honor eller en plats att bo på. Det är bra att dom konkurrerar, eftersom då överlever dom smartare och starkare, och så föds det smartare och starkare djur som kan överleva längre.

I naturen så finns det flera olika arter och sorters djur, inom alla sorters djurarter eller växtarter så finns det flera variatoner utav dem. Alla har olika egenskaper, vi säger till exempel om en fågel äter nötter så har dom anpassat till vad den äter, alltså näbben formar sig större och starkare medans en annan som kanske äter mask får en spetsigare, men båda är fortfarande samma fågelart, men det har alltså skett en anpassning. Det är viktigt med variatoner eftersom om alla är samma så kan det komma konsekvenser, till exempel om alla fåglar äter frön och sedan tar fröna slut, då kommer ju alla fåglar att dö ut, för att dom inte har något att äta.
Så det är bra att det finns olika variatoner.



Bevis

Som bevis för sin teori använde sig Darwin av tillexempel finkarna han hittade på Galapagosöarna. Han såg att alla var finkar, men dem såg olika ut beroende på vad dem åt och hur dem levde. Tillexempel de finkar som åt nötter hade stor och kraftig näbb, de finkar som åt larver hade lång och smal och de finkar som åt blad hade smal men inte så lång näbb.

Foster utvecklingen kunde man också kolla på, att vi som foster är lik många andra djur, men sedan utvecklas åt olika håll.

Man kan också se i människans DNA att vi är väldigt lika olika växter, till exempel vi är väldigt lika svampar och cirka 90 andra arter, så där kan man se att vi är väldigt lika växter och djur.

Man har också hittat gamla fossiler som visar arter som inte finns nu, då förstår man att det har funnits andra arter som nu har utvecklats på en lång tid. Från tusen år till miljoner år.




Det här har Besmir, Thilde och Bea skrivit.