novell - Det glömmer jag aldrig

Jag minns fortfarande doften när jag går nerför bryggan som precis blivit målad med tjära, solen skiner, svalorna flyger högt och vattnet ligger helt stilla. Det är vindstilla och första dagen på sommarlovet, mamma och pappa har gjort i ordning middag på vår segelbåt som jag och min syster är på väg mot. Paulina går fortfarande kvar i gymnasiet och jag går kanske i sjuan, vi ser fram emot att äta middag på båten med mormor och morfar. Morfar kan vara runt sjuttio år och mormor några år äldre, morfar har alltid älskat havet. Han ville så ofta som möjligt hänga med oss ut med båten, oftast för att fiska. Jag minns när han rensade fisken på däcket en gång och blodet skvätte hit och dit, det var blod nästan överallt.

Vi kliver på båten, skrattar över något roligt som Paulina hade varit med om i skolan och samtidigt känner doften av den härliga fisken som mamma håller på att tillaga.
- Det doftar ljuvligt, säger Paulina.
Mamma ler och serverar oss coca cola när vi kommer ner i sittbrunnen. Pappa sitter och läser ur tidningen Båtnytt, han tittar upp och frågar hur dagen har varit.
- Bra! säger jag glatt, och berättar om hur bra det hade gått för mig vid dagens prov.
Vi sätter oss ner och inväntar mormor och morfar, samtidigt som vi sippar på colan mamma har serverat oss.

- Kolla, mormor och morfar är här! säger Paulina, och välkomnar dem på båten.
Morfar, som alltid har varit min klippa. Och jag, som alltid har varit hans lilla tösabit. Jag rusar fram och ger dem båda en kram, och dom besvarar den, med så mycket kärlek. Paulina, som tydligen har blivit "för gammal" för att rusa fram och kramas, sitter kvar och ger dem ett varmt leende. Mamma välkomnar dem och ber dem att sätta sig, maten är alldeles strax klar. Morfar börjar prata om något roligt han har sett på nyheterna, och jag sitter mittemot och beundrar hans entusiasm. Den lilla entusiasm som finns kvar i hans kropp, hans kropp som har blivit så liten och tanig på sista tiden.

Mamma dukar fram tallrikar för sex personer, samtidigt som pappa häller upp vin till mamma och mormor. Pappa ber mig hämta två öl till morfar och han själv, jag springer så fort jag kan ner i båten för att hämta den kalla ölen som ligger nere i durken, i en lucka under golvet. Ölen är kall mot handen, jag räcker över den till morfar och han besvarar min gest med ett leende.
- Tack stumpan! Säger pappa, jag ler stort.
Ler stort för att det känns som att jag faktiskt gör någon nytta, att jag inte bara är i vägen. Jag sätter mig igen för att invänta den goda fisken som äntligen är klar, jag hugger in när mamma sätter tallriken framför mig. Den smakar lika ljuvligt som den doftade.
- Det här har du lyckats bra med! Säger morfar samtidigt som han räcker sig efter en ny öl.
- Ska du verkligen ha mer? Frågar mormor väldigt tyst, som om hon trodde att vi inte kunde höra.
Jodå, vi kunde höra väldigt tydligt. Och jag vet att det är för hans bästa, det bästa för hans cancer. Han lägger tillbaka ölen, samtidigt som han kysser mormor på kinden.
- Du har rätt, en mer till dig! Säger han med glimten i ögat, och kollar på min pappa.

Det är så fint, men samtidigt så sorgligt. Kärleken mellan min mormor och morfar, att de tar vara på varenda liten minut tillsammans. Men samtidigt finns det där, gnager på en längst in i bakhuvudet. Morfar har inte många dagar kvar innan han inte kan klara sig själv utan hjälp från sjukvårdare. Jag blir så orolig, för jag vet att morfar alltid har klarat sig själv, utan någon annans hjälp. Och hur ska lilla mormor klara sig? Ska hon bo kvar i den stora villan helt själv? Hur kommer det kännas när morfar är borta? Så många frågor, men så få svar.

Dagen är här, morfar ska in för operation. De hoppas att kanske kunna operera bort hela cancern, men jag hoppas inte för mycket. När vi kommer dit, hela familjen samlad, finns det faktiskt lite uns av hopp. Solen skiner och kärleken sprudlar kring allihopa, men främst kring morfar. Kanske är det sista gången vi ser honom, sista gången vi får prata med varandra, sista gången han kallar mig sin lilla tösabit. Mitt hjärta är uppe i halsgropen när jag ser morfars läkare gå mot oss i den stora vita korridoren, så typiskt "sjukhusigt". Det doftar till och med sjukhus. Läkaren tänker ta med morfar in för operationen, han försäkrar oss om att han tror att det kommer gå alldeles utmärkt. Han tror!?

Mitt hjärta hoppar ännu högre upp i halsgropen, jag vet ju att han kommer klara sig, han måste klara sig. De tar med sig morfar som ligger på en kuslig sjukhussäng, han ser så liten och vek ut. Men ändå så stark, han är inte klar än, han har ju så mycket kvar att ger här i livet. Läkaren ger mig ett leende när han går förbi mig, vad menar han med det? Menar han att det är lugnt, morfar klarar sig. Eller kanske ett medlidande sorts leende, kanske att vi kommer finnas här för dig efter operationen när din morfar har gått bort. Ingen kan veta, vi får helt enkelt bara vänta, en hemsk väntan.

Vi får sitta och vänta i det vita och kyliga väntrummet, det känns helt overkligt att vänta på en fråga om liv och död. Ett liv som betytt så himla mycket, ska det helt plötsligt bara ryckas ifrån mig? Efter att ha somnat till en stund, väcks jag av en man med ytterligare en lång vit rock som står framför oss. Nu känns det nästan som att hjärtat ska hoppa ut ur halsgropen, min puls är lika hög som den skulle varit efter en väldigt lång löprunda. Säg något då? Varför är han tyst? Jag tittar upp på mamma som har sin arm vilande över min axlar, hon klappar mig lugnande på huvudet. Till slut öppnar han munnen, fan också tänker jag. Det är alltså nu, just i detta nuet som jag ska få reda på om min morfar fortfarande är vid liv. Helt borta i mina tankar missade jag vad läkaren sa, fan också tänker jag igen. Mamma reser sig snabbt och börjar gå efter läkaren, vad händer nu? Allt är bara ett enda stort frågetecken, vi går igen en utav de stora vita korridorerna. Det känns som att vi har gått i en evighet men äntligen stannar läkaren utanför en utav hundratals dörrar, vad betyder detta? Är han fortfarande vid liv? Mina förhoppningar är så höga just nu, jag är full av iver att få se min morfar igen. Så full av iver att jag helt glömmer av att läsa på dörren vad det är för rum vi precis håller på att gå in i, när vi kommer in i rummet är det kallt. Jätte kallt, det enda jag kan tänka på är att morfar måste ju frysa. Jag vill säga till läkaren att de måste ju ge honom ett varmare rum, annars kanske han fryser till döds istället. Det ser inte ut som ett vanligt sjukhusrum, men vad vet jag, jag har ju bara sett sjukhusrum på film. Det kanske ska se ut såhär, det enda jag kan tänka på är att jag vill slänga mig i morfars famn.

Helt borta i mina tankar om morfar och fina sommarkvällar, så väcks jag ur mina fantasier utav någon som brister ut i gråt. Vad händer? Är det glädjetårar? Det måste det ju vara, morfar är ju fortfarande vid liv. Läkaren sa ju inte att han var död, eller var det bara jag som inte hörde. Plötsligt inser jag att, det här är inget sjukhusrum, det är inga glädjetårar mamma gråter, jag kommer inte att bli kallad tösabit en enda gång till, jag kommer inte att kunna slänga mig i morfars famn. Han är ju död.

Fortfarande helt försjunken i tankar, inte om fina sommarkvällar med morfar längre, utan minnen. Minnet av den där doften av tjära, solen som skiner och svalorna som flyger högt.

Idag finns morfar inte kvar i själva livet, men han lever fortfarande kvar i mina minnen.

Engelska vanliga "fel"

- Blanda tidsformer
- Your / You're
- His / He's
- Stavning: with, which, witch, what
- Böjning av verb: Oregelbundna
- Ägandeform (Genetiv): Muna's café, Charles café, George's, the leg of the of the table, the tail of the cat
- Presens 3:e person: He sings
- En vana: She plays football every Saturday
- Just nu: She is playing football right now

Novell (Morfar), frågor - ej klar!

1. Det var midsommar, de stötte kula lite senare under kvällen. Anna Karin gjorde sin första stöt någonsin och Morfar Tore såg att hon hade talang, det var det mest perfekta han någonsin hade sett.

2. Han förstod vad som menades med kalla kårar när han såg Anna Karins fulländade stöt, alltså fick han snabba och svala vinddrag längs ryggen. Han såg något så fint och perfekt så att han fick rysningar.

3. Hon gjorde alla saker helt rätt, armbågen i perfekt vinkel, böjt högerben, vänster tåspets som balanserar på marken osv. Allt för att lycka med en perfekt stöt.

4.

Mitt slöjprojekt

Inspiration:
Jag började att tänka rätt tidigt på vad jag ville göra under denna terminen, och jag kom fram till att jag vill göra något som jag faktiskt själv kan använda. Min största inspirationskälla är en t-shirt från klädmärket "First aid to the injured" (till vänster). Sen har jag valt att göra inslag av andra inspirationer också, jag har tänkt att kanske ha med slitningar som bilden ovanför. För att plagget är ganska så enkelt, så har jag tänkt att lägga till något lite mer avancerat. Jag har även tänkt att använda mig av läder som detaljer, som jag kommer visa senare i mina formgivningar.

Material:
Tyget jag har valt att använda är ett single jersey tyg, i ungefär samma färg som tröjan till vänster, det är lite mörkare bara. Tyget jag använder är en fin fast maskinvävd trikå i ylle eller silkeblandat ylle, numera även i bomull och syntetfiber. Tyget är uppkallat efter ön Jersey. Själva tyget har tillverkats sedan 1860-talet, då främst för sportkläder, lite senare kom det också för att användas inom dammodet. Framförallt var det Coco Chanel som gjorde mycket för jersey tygets popularitet.

Jersey tyget består utav 95% bomull och 5% lycra, vilket jag anser är hyfsat bra för miljön. Lycra som består utav konstfiber är minde miljövänligt, men som sagt, tyget består ju bara av 5% lycra. Bomull däremot är på många sätt mer miljövänligt, men det kan också vara mindre bra för miljön. Bomull är inte kemiskt framställt, eftersom det ursprungligen kommer ifrån en växt. Det är även biologiskt nedbrytbart, vilket är positivt när man inte längre har någon användning för plagget. Däremot är bomull en väldigt besprutad växt, vilket är mindre miljövänligt.
Tyget tvättas i 40°.

Arbetsgång:
Jag gjorde tre olika skisser:

Den jag valde att göra är tröjan i mitten, den är väldigt lik original tröjan från The first aid to the injured men jag kommer lägga till olika detaljer så att jag sätter min egna prägel på den. Eftersom den också är ganska så lätt att göra, så har jag tänkt att lägga till lite mer avancerade detaljer.

Formgivning:

Jag gjorde sedan olika formgivningar av den tröjan jag valt att göra, som ni ser har jag valt att ha med läderdetaljer på den tredje formgivningen och den har även detaljer i form av en söm i ryggen och längst ner som man kanske inte ser riktigt. Det är den jag har valt att göra, jag tänker använda mig av ett mörkgrått single jersey tyg. Anledningen till att jag valde just den är att jag ofta använder mig av grått, svart, beige osv, mitt första val skulle inte vara att ta på mig en rosa tröja eller en grön tröja. 

En skiss på vilka mått jag ska ha osv, här ser man också hur den ser ut i ryggen med sömmen. Eftersom tröjan ska vara lång, lägger jag till några cm i längden. 

Efter det har jag börjat att klippa ut mönsterdelar, här kan man också se att tyget är lite mörkare. Sedan har jag klippt ut tyget, vilket gick helt felfritt. Hittills har jag inte stött på några problem, jag har även klippt ut en muddremsa för att ha i halsringningen. Nu med alla delar utklippta ska jag snart börja sy, först ska jag tråckla ihop plagget. 

Såhär ser det ut efter att jag har tråcklat, jag har då använt den bredaste raksömmen och en lila tråd för att man lätt ska se tråden när man sen drar ut den. Man tråcklar för att man ska se hur den passar och för att sedan kunna justera på de ställen man kanske vill ha den lite mindre, när det gäller min tröja så ska jag sy in lite på vissa ställen för att den ska sitta snyggare. Jag har dock inte tråcklat ärmarna, så jag vet inte ännu hur de passar. 

Så här ser det ut när jag har tråcklat fast ärmarna, efter man har tråcklat fast ärmarna så ska stygnen tas bort igen och man kan då börja sy ihop sin tröja på overlocken.

Så här ser det ut efter att man har sytt ihop plagget med hjälp av overlocken, det jag ska göra nu är att jag ska sy fast en muddremsa i halsringningen. Tröjan ska även vara snedskuren längst ner, det kommer jag att lägga till i slutet när hela plagget är färdigt och ihopsytt.

 Så här ser plagget ut för tillfället, alla delar är ihopsydda förutom muddremsan. Som ni kan se har jag inte gjort snedskurningen än, men den kommer.

Det estetiska uttrycket:
Man kan tro att svarta kläder utstrålar liksom något slags deprimerande, eftersom det kanske kan ses som en tråkig och ledsen färg. Jag skulle vilja säga att svarta plagg utstrålar integritet, självkänsla och mod. Att våga bära svarta kläder visar att man vet vem man är, man behöver liksom inte färg och kläder för att utstråla och visa vem man är eftersom man kan göra det på så många andra sätt.

Det plagget jag skapar tillhör inte direkt någon klädstil, eller man kan säga att den klädstilen tröjan tillhör har inget namn. Klädstilen innehåller mycket lager på lager, vida och lite slappa kläder, långa tröjor, oftast mörka färger men kan även innehålla inslag av starka färger i form av orange, grönt, rött och gult (som man kan se på bilden längst till vänster). På ett sätt kan man nästan kalla den lite bohemisk, om man ser till bilden som är längst till höger. Man kan säga att stilen innehåller olika grenar, en åt det bohemiska hållet, en åt lite mer grunge och en som är lite mer extrem.

Jag skulle vilja säga att jag tycker om den bohemiska grenen mest, eftersom det innehåller lite ljusare och lite mer färger. Även om jag tycker svarta plagg utstrålar integritet så tycker jag själv bättre om att bära ljusare kläder, men jag tycker också om att slänga på mig en helt svart outfit då och då.

Själv älskar jag klänningar, tunikor och blusar, "luftiga" koftor, vilket man använder mycket här. Jag älskar även inslag av starka färger i form av t ex rött tillsammans med en helt svart outfit, jag tycker också om de lite ljusare färgerna, som t ex beige, "smutsvitt" och ljusbrunt. Jag hoppas att kunna använda min tröja tillsammans med ett par vida byxor, nästan i stil med haremsbyxorna, ett par boots i en lite ljusare färg som t ex beige eller "smutsvitt" och en "luftig" kofta som matchar till den ljusa färgen på bootsen.

Jag tycker att denna stilen är perfekt till sommaren, med inslag av lite "luftigare" kläder mycket smycken och ljusare färger. Tillsammans med solblekt hår och brunbränd hud så kan man bara inte slå fel.

Däremot är de flesta av dessa plaggen gjorda i ett annat material än vad jag har använt till mitt plagg, vilket kan göra att det kan ibland stiga lite i priserna. Den tröjan jag fick min inspiration ifrån från första början skulle jag gissa på att den ligger på ett pris runt 700-800kr, därför tror jag att mitt plagg skulle kunna ligga på ett lite lägre pris om man tänker till tyget jag har använt.

New age

Bakgrund:
New age är en nyandlighet som syftar på att vi nu har gått in i en ny tidsålder, Vattumannens tidsålder. Tidigare var vi inne i en tidsålder som kallades för fiskarnas tidsålder. Namnet på engelska betyder just "den nya tidsåldern" på svenska. I denna tidsåldern ska kärlek, ro och fred vara det viktigaste. Denna tidsålder innehåller mycket spådomar, vit magi, svart magi, meditation. Religionen har ingen grundare, utan ett flertal grundare som bildat sekter och enskilda rörelser. Man kan inte säga vart i världen denna religion utövas, eftersom man utövar den privat i hemmet. Därför säger man att den utövas över hela världen. Heliga skrifter kan man heller inte säga att det finns någon speciell som Bibeln eller Koranen, det beror på vilken del av New age som man tillhör.


Deras trosuppfattning är följande:
- Allt är ett, allt verkligt är del av en större verklighet.
- Allt är Gud och Gud är allt.
- Människan är Gud och Gud är del av människan.
- Människan dör aldrig utan fortsätter att leva genom reinkarnation.
- Människan kan skapa sig egen verklighet och/eller sina egna värden genom att utveckla olika former av medvetande.

New age är egentligen ett samlingsnamn för en massa olika områden, som astrologi, spådomar, telepati, övernaturliga fenomen, reinkarnation och meditation. Religionen har stora influenser av Buddhismen och Hinduismen, speciellt de två områdena som innehåller reinkarnation och meditation.

Under början av 1800-talet började New age förekomma mer och mer, sedan har den vuxit fram mer under 1970-talet, i Europa.

Man tror på att allt är ett, att allting är en del av en större verklighet. Man tror även på att människans aura ändrar storlek och färg beroende på hur man mår. New age tror på panteism, det vill säga att Gud finns i allt, allt är gudomligt. Man tror att Gud är en kosmsik energi. De tror också på att det var Big Bang som skapade jorden.


Resonemang: Jag tycker att just den här typen av religion, att allting är rätt så fritt, det finns mycket att välja emellan och att man inte behöver gå med i någon kyrka eller liknande är mycket bra. Man som människa har väldigt stor valmöjlighet och det är inte någon bibel eller präst som man måste lyda och göra exakt som han/hon säger, alltså är det väldigt fritt. Jag kan även tycka att alltihop är väldigt luddigt, det finns så mycket olika saker som man inte riktigt kan greppa om man inte är involverad i själva tron. Eftersom jag själv varken tror på Gud eller något utav det New age innebär, så kan det vara svårt för mig att riktigt förstå. Men jag får ändå uppfattningen om att det är en fri religion, man kan be hur mycket man vill eller hur sällan man vill, man kan be till vem man vill, om man vill be till t ex stjärnorna eller om det finns någon Gud, så kan man välja det helt själv har jag fått uppfattningen om. Jag får lite känslan av att det är en slags hippie anda, vilket kan vara både bra och dåligt. Hippies har ju alltid varit ett "fritt" folk, fria droger, fritt sex osv, men de har också en positiv inställning till astrologi, som är en stor del av New age. Om man tänker till det här med droger så tänker jag att om denna religion skulle utvecklas, så kanske det skulle kunna bli ett problem. Det skulle kunna innebära mer droger, samtidigt skulle det kanske ge bra influenser till samhället när det gäller att kämpa för fred och miljön. Det kanske är lite långsökt, men det finns både för- och nackdelar när det gäller New age.

Om jag skulle varit t ex en riktigt djupt kristen, nästan ortodox, så skulle jag nog vara väldigt skeptisk till denna nyandlighet. Eftersom kristendomen är ganska så strikt så skulle jag nog faktiskt tycka illa om New age frihet och valmöjligheter, jag tror inte att man hade varit så öppen mot det i alla fall.

Om jag hade varit en anhängare till New age så tror jag nog att jag hade trivts ganska bra, självklart för att jag hade trott på det de tror på. Men också för att det är såpass fritt och att det finns många saker som man kan inrikta sig på, även för att de tror på att Big Bang skapade jorden.

Om man ser till det här med återuppfödelse och reinkarnation så är det ju rätt likt hinduismen, de har faktiskt tagit lite inslag och influenser från den religionen. Jag vet dock inte om de tror på karma, det skulle i sådana fall vara en utav skillnaderna.


Källor:
- http://www.so-rummet.se/content/new-age-en-introduktion : Väldigt bra källa.
- http://sv.wikipedia.org/wiki/New_Age : Rätt ok källa.
- http://www.mimersbrunn.se/New_Age_Historian_Spridningen_Nyandligheten_4599.htm- : Bra källa.
- http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/new-age : Helt ok källa.
- http://www.mimersbrunn.se/New_Age_2040.htm : Bra källa.

Intouchables

Il est touchant
Il est drôle
Il est intéressant
Il est émouvant
Il est fasciant
Il est aimant
Il est très bon
C'est un bon acte
Evoque des setniments

Forrest Gump

Sammanfattning

Forrest Gump is about a boy who had a crocked spine, and a lack of intelligence. The movie is about Forrest, and all the things that happens along his eventful life. Under his time of living, he did a lot of things. Most of them quite spontaneous, like he says himself, "life is like a box of chocolate. You never know what you're gonna get". I think that the meaning of that is that you never know what's going to happen, you never know what you're gonna get or what things you might face.

So, the things Forrest did. Let's start with when he first realized that he could run: Forrest was a young boy, quite bullied. He had only one friend, Jenny. One day three boys in his age started to chase him, and Forrest ran. Jenny told him, "run Forrest, run", and he did. He ran so his rails supporting his legs fell of, and he continued running. One day, when he was just a little bit older, boys started chasing him again. This time, with a car. Once again, Forrest started running, as fast as he could. And after that a lot of things developed. He started playing for the collage football team, and he did really good. He became a big star, and he got to meet the president. After that he joined the army, and got sent to Vietnam. When he got home he got a medal for the job he had done, he also met a friend called Bubba. After that Forrest invested in a shrimping boat with lieutenant Dan, because he promised Bubba that, who also died in Vietnam. When he was out on the boat with Dan, they got a phone call. His mom was sick, she was dying. So, Forrest returned home. His mom died, and after that Forrest just stayed home.

One day, the love of his life, Jenny, came home to stay with Forrest. Forrest was so happy, until the day she left. And then, Forrest started to run. He ran across the hole federal state, in others words, hole Alabama. Jenny then saw Forrest on tv and after just a few days he got a letter, from Jenny. She wanted him to come see her, so he did. And he found out that Jenny was pregnant, and can you guess who the father was? Yes, it was Forrest. And she named the son after his dad. Jenny and Forrest moved in with Forrest in his big house and after just a few months or maybe years, Jenny got sick. She died, and in the end there was only Forrest and Forrest left. But they did good, and they lived happily ever after...