Anteckningar om rymd i våran vardag

Hälsa

Upptäckt av camcerceller
Satellitutrustning baserad på mikrovågor har länge använts för att kunna skapa kortsiktiga väderprognoser, den används också för att studera klimat och ozonförändringar. Denna teknik används nu också för att upptäcka cancerceller tidigt, så att man snabbare kan få reda på att någon har cancer.

Bättre bild med rymdteknik
Inom jordobservationen används flertal olika tekniker, dessa används nu också inom medicinen för avbildning. Detta gäller både för behandling och forskning.

Miljö och klimat

Hjälporganisatioer

Mer och mer internationella organisationer tar hjälp av satelliter för att hjälpa och stödja bönder i utvecklingsländer. Med hjälp av satelliterna kan man lättare se nedgångar och efterföljande matbrist.

Algblomningar

Anteckningarna:

Muna: Fjärranalyssatelliter, de kan avläsa förändringar i jordens yta. Bland annat kan den hjälpa till när en tsunami inträffar, den kan förutspå när det ska hända och då kan man förvarna folk. En satellit som heter Kopernikus hjälpte till när det inträffade en översvämning i Småland.

Satellitsystem för trängselskatt, genom satelliter kan man regristera alla bilar men hjälp av en dator som sitter i bilens vindruta. Detta kan man se i framtiden användas istället för vägtull.

Matina: Prognostisera vädret, vi har olika satelliter som fungerar för olika saker. De vanligaste är till väder, tv och klimat. Sverige brukar vanligtvis gå efter SMHI för att se vädret, och SMHI använder sig av en satellit som heter EUMTSAT. Hela Europa får även sina väderprognoser från samma satellit.

            

 

Frågor, påståenden och begrepp - ej klar! (teknik)

1. Hur tar sig en raket ut i rymden?
Svar: Raketer drivs av flytande väte och syre för att kunna nå de hastigheter som krävs för att övervinna jordens gravitation. När farkosten har nått en höjd av 48 km och en hastighet på 4650 km/h så släpper den sina första tankar, efter 8 minuter släpper dom den andra tanken. Då är farkosten uppe i en hastighet på 27000 km/h och har nått 130 km. Dessa tankar som farkosten släpper brinner sedan upp.

2. Varför måste en raket nå en så hög hastighet redan någon minut efter start?

Svar: För att den ska kunna övervinna jordens gravitation, om den inte hade nått så hög hastighet så skulle den inte kunna lyfta och övervinna gravitationen.

3. Varför används flytande bränsle?

Svar: För att man ska kunna styra det exakt, man kan styra bränsleflödet med hjälp av kranar. Den är också inte lika flamfarlig, dem tänder alltså inte eld lika enkelt.

4. Vad är en sond?

Svar: Man kan säga att det är en sorts obemannad farkost som man skickar ut längre sträckor för att ta kort och studera himlakroppar osv. När man skickar iväg den, är den faktisk död. Man kan ställa in den på en tid som den ska komma igång, alltså om du vill att den ska starta igång efter några år när den t ex har kommit fram till Jupiter eller någon annan planet, så ställer du in den på det.

5. Vad är en satellit?

Svar: En satellit har en omloppsbana runt jorden för att radio och telekommunikationen ska kunna fungera, den mäter också väder.

6. Vad är en kapsel?

Svar: 

Magic - South Africa Now, ej klar!

067

1. The Cape of Good Hope, which was given its name by seafarers on their way to India 

2. Blacks were forced to move out of white-only areas and love in the so-called shanty towns which grew up outside Cape Town and the other cities.

3. Cape Town is a city of approximately 3 million inhabitants. 

4. The apartheid system was introduced in South Africa in 1948

5. It is situated on the coast at the foot of a 1000-meter high mountain - Table Mountain.

6. Outside 

Planering - träslöjd

Lektion1. Denna lektionen skissade jag hur jag ska göra locket och själva lådan. Och mer hann jag inte med.

Skiss på locket 

Bild på siluetten jag ska ha på locket

Skiss på själva lådan

Jag ska göra en låda med ett lock som har en siluett av en volleyboll, sättet jag kopplar volleybollen till ämnet är att volleyboll är liksom min värld, mitt universum. 

Lektoin2. Den här lektionen började jag såga ut delarna till min låda, och blev helt färdig med det.

Lektion3.  Denna lektionen valde jag mina fanér, jag valde då två stycken färger, en mörkare och en ljusare. Sen satte jag dessa två fanér mellan två plywood skivor och limmade på bilden på volleybollen på skivan.

Lektion4. Denna lektionen började jag såga ut volleybollen. När jag var färdig var jag inte riktigt nöjd eftersom den runda formen inte riktigt blev rund och jag var helt enkelt inte nöjd.

Lektion5. Den här lektionen letade jag upp en ny bild eftersom jag bara hade haft två fanér till min förra volleyboll, så jag var tvungen att göra om det. Gör om, gör rätt! Eftersom mina delar till lådan har försvunnit, så kunde jag jag inte fortsätta med den. 

Lektion6. Denna lektionen började jag med den nya volleybollen. Jag valde tre nya fanér och satte sen dom mellan två plywood skivor. Sen limmade jag på den nya bilden på volleybollen på skivan. Och sen började jag såga. 

Lektion7. Denna lektionen sågade jag färdigt alla bitarna på den nya volleybollen, denna gången blev det bättre och jag var nöjd. Sen började jag plocka ut alla fanér och sätta ihop dom igen, så att det blev olika färger på dom olika bitarna. Sen tejpade jag ihop alla bitar med bakgrunden.

Hittills har jag kommit så långt så att jag har limmat ihop mina fanér och tagit bort tejpen som sitter kvar, jag blev nöjd med själva volleybollen och tror att det kommer bli bra när det är färdigt. Eftersom det är så dålig ordning i skåpet där alla ens material och grejer ligger så har jag inte kunnat göra färdigt min låda, för att efter bara en lektion så var den borta dagen efter. Så jag antar att jag får göra en ny skiss och låda. 

Jag kunde ha jobbat mer på min fanér, och sågat noggrannare. Jag kunde också ha jobbat lite effektivare, fast i och för sig så behöver nästan alla det eftersom vi har så lite tid på oss att bli färdiga. 

Det är lite roligt när man använder sig av fanér eftersom det blir olika färger och det blir då lite roligare än bara en vanlig tavla t ex. Det var också ganska roligt att använda sig av fanér i sitt arbete. 

Galileo Galiei - världsbilder

Det som orsakade konflikt mellan Galileo Galilei var att han hade en annan teori än kyrkan. Galileo hade hört talats om en kikare som en holländare hade byggt, han tänkte själv ut hur den var uppbyggd och byggde en egen, starkare kikare. Med hjälp av denna upptäckte han kratrar, solfläckarna och Jupiters månar. Dessa upptäckter stödde en annans man teorier, Kopernikus. Galileo anslöt sig till dessa teorier. De här teorierna gick ut på att solen ligger i centrum och inte jorden, vilket kyrkan inte trodde. Kyrkan hade så stor makt förr i tiden, men Galileo trotsade ändå dem. Han kom till dem och sa att han hade bevis för deras teorier. Och detta tyckte den katolska kyrkan så klart inte om, han utmanade Bibeln ansåg de mäktiga kyrkoledarna. Kyrkan tyckte helt tvärtemot dessa två vetenskapsmän, dom trodde att jorden stod i centrum och att solen roterade runt oss.

1632 skrev han en bok som kallades för "Dialog om de två stora världssystemen". Detta ledde till att han blev dömd och ställdes inför en kyrklig domstol. Ett år senare förklarades han skyldig. Dom tvingade då honom att läsa upp en färdigskriven bön där han bad om förlåtelse, och han lovade också att han aldrig mer skulle lära ut om sina teorier.



Ptolemaios - geocentrisk världsbild 100 år e.Kr
Nicolas Kopernikus - 1500tal, bok, heliocentrisk världsbild
Galileo Galilei - kikare/teleskop, kyrkan, stärkte Kopernikus ide
Tycho Brahe - planeternas banor
Kepler - Tycho Brahes lärling
Isac Newton - upptäckte gravitationen

Friluftsliv - kläder efter väder

Del ett - Planeringen  

strumpor, skidstrumpor - ull
sport-bh - syntet
underställ - polyester
långärmad tröja - ull
tjockare långärmad tröja - ull
skidjacka - polyester
skidbyxor - polyester

Jag använder många lager eftersom jag alltid vill hålla mig så varm och torr som möjligt när jag åker skidor, luften som samlas mellan de olika lagerna värmer och isolerar. Då är det också lättare att anpassa kläderna efter det vädret som är ute, är det kallare så kan man ta med någon extra tröja eller några extra brallor, och om det är varmare så kan man ta av sig något lager.

Just den här veckan var det inte så kallt, så jag hade inte med mig något extra. Men om det skulle vara så, så kan man ju ta sig lätt till stugan med hjälp av skidorna. De material som jag hade kändes bra. Jag använde inga kläder med bomull eftersom det materialet kyler kroppen när det är blött, och det torkar väldigt långsamt.

Del två - utvärderingen 

Jag tycker att jag hade rätt klädesplagg med mig, det kändes bra och jag frös inte en enda dag i veckan. Bra antal med kläder hade jag också, jag hade så det räcker. Men också såpass mycket så att jag kunde ta på mig mer om jag skulle frysa någon dag. 

Jag blev faktiskt aldrig för kall, men om jag skulle ha blivit det eller om jag tänkte att idag kanske det skulle kunna vara lite kallare så tog jag helt enkelt med mig extra kläder i en ryggsäck eller liknande. Eller så åkte jag bara tillbaka till stugan för att ta på mig ett extra lager, sen ut i backarna igen. 

Om jag skulle bli för varm tog jag av mig något lager.

Jag tycker att jag förberedde mig ganska så väl, gott med klädesplagg med mig och bra material som håller värme. Agerat annorlunda på plats vet jag inte om jag skulle kunna ha gjort, jag var varken för kall eller för varm. Det kan kanske bero på att jag har varit i fjällen sen barnsben och därför vet jag lite vad jag ska ha på mig och inte, men det kändes bra och jag frös inte eller blev för varm. Jag hade en helt underbar vecka.

En stjärnas livscykel

En liten stjärna

En stjärna föds i ett gasmoln som kallas för nebulosa, nebulosan består mestadels av väte och helium. Dessa moln kan ge upphov till hundratals nya stjärnor. I molnets mitt är det flera miljoner grader varmt, värmen gör så att gravitationen blir tyngre. Klotet och massan som finns inuti blir då mycket mer packat och då uppstår fusionskraften. Tillslut blir klotet så varmt att det exploderar, och då födds en helt ny stjärna.

Stjärnan brinner hela tiden. I rymden finns det inget syre och då kan inte stjärnan brinna som en vanlig eld, stjärnan använder sig istället av atomerna som finns i rymden. Dessa atomer smälter samman och utgör väldigt mycket energi. Det väte som finns i molnet gör så att stjärnan fortsätter att brinna. Och det ljus som vi från jorden ser, det är fusionen som skickar ut strålning från stjärnan.

När all väte är borta och det bara finns helium kvar, så slutar ju så klart stjärnan att brinna. På grund av fusionskraften så blir heliumet sen kol. Gasen som uppstår gör så att stjärnan börjar att expandera och blir då till en så kallad röd jätte. När stjärnan blir till en röd jätte så sjunker temperaturen till mycket svalare än innan.

Nu har nästan all väte, helium och kol brunnit upp och den röda jätten blir bara mindre och mindre, och blir till slut en vit dvärg. Denna lilla stjärna som är kvar är det sista av den energi som finns kvar av den röda jätten.

När all energi är borta så är det enda som finns kvar av stjärnan en svart dvärg.

En stor stjärna 

Den stora stjärnan har nästan samma livscykel som en liten, skillnaden är att när den har varit en röd jätte och brunnit klart så exploderar den. Det kallas då för supernova. I denna explosionen så bildas alla grundämnena. 

En supernova kan sända ut extremt mycket ljus, mer än vad en galax på hundramiljarder stjärnor gör.

Nu kan den stora stjärnan välja två alternativ, men det beror förstås på om det är en stor stjärna eller en megastor stjärna. Om det är en stor stjärna så går den från att vara en supernova till ett svart hål, ett  svart hål innebär att tyngdkraften är såpass stor att den slukar allt som är i sin närhet.

Om det är en megastor stjärna så går den från att vara en supernova till en neutronstjärna. En neutronstjärna består endast av neutroner, som man kanske hör på namnet. Och detta beror på att alla atomer har kollapsat och blivit mycket mindre. 

Efter detta stadiet går en megastor stjärna till att bli en pulsar som roterar.